Under tisdagen demonstrerades Coradia iLint på Östersunds station.
Under tisdagen demonstrerades Coradia iLint på Östersunds station.

Premiär för vätgaståg i Östersund - kan bli framtiden för Inlandsbanan

ÖSTERSUND (JT) För första gången har ett vätgaståg kört på svensk järnväg och denna premiär ägde rum i Östersund på tisdagen, när företaget Alston demonstrerade tåget Coradia iLint. Kanske blir det en vanligare syn på våra järnvägar framöver.

Publicerad Senast uppdaterad

Tåget Coradia iLint är världens första passagerartåg draget av en bränslecell av väte som producerar el. Tekniken är miljövänlig och de enda utsläpp som genereras är vatten och ånga. Tåget presenterades på en mässa i Berlin 2016 och två år senare fanns det i kommersiell drift i Tyskland. Bakom står det franska multinationella företaget Alston, som sedan 1999 bedriver verksamhet i Sverige och exempelvis tillverkat tvåvåningståget X40 som är i drift här.

Nu satsar Alston på att introducera Coradia iLint på den svenska marknaden och en demonstration hölls med hjälp av bland andra Inlandsbanan i Östersund på tisdagen. Inlandsbanan har även planer på att själva ersätta sina nuvarande dieseltåg med dessa vätgaståg inom de närmaste åren.

En fråga som ställdes under demonstrationen var när denna teknik är redo för Sverige och Rob Whyte, vd på Nordics inom Alston svarade:

-Som vi visar nu så är tåget redo att gå. Tekniken är redo, det är mer en fråga om hur vi ska få vätgasen till tåget. Så tekniken är redo, vätgaståg har varit i kommersiell drift med passagerare i 3-4 år.

-Vad vi vill se och vad vi vill ha en debatt om är när Sverige kommer att bestämma sig för hur landet ska bli fritt från fossila bränslen, fortsatte Rob Whyte som efterlyste besked om detta även för tågtrafiken, inte bara för biltrafiken och andra områden.

Mats Portinson som är tf vd för Inlandsbanan AB berättar om projektet Vätgas Inlandet:

-Inlandsbanan har ju en unik möjlighet, för den passerar egentligen alla stora älvar som finns i Norrland, men även ett antal stora vindkraftparker som ligger i anslutning till järnvägsanläggningen Inlandsbanan. Vår tanke är att etablera produktionsanläggningar för vätgas på de platser som ligger nära banan. En bra förutsättning för att kunna producera vätgasen är ju att kunna utnyttja den elenergi som produceras på ogynnsamma tider, det vill säga när man inte kan få bra betalt för den. Det kan ju också bidra till att man kan få ett attraktivt pris på vätgasen som drivmedel, det är ju också en viktig fråga, säger Mats Portinson och förklarar att en annan viktig fråga är hur vätgasen ska kunna transporteras till tågen, som trafikerar en sträcka om 105 mil, från Gällivare i norr till Mora i söder. Här arbetar man på en lösning med vätgascontainrar.

Inlandsbanans tf vd Mats Portinson var med på länk.
Inlandsbanans tf vd Mats Portinson var med på länk.

På fordonssidan arbetar Inlandsbanan med en lösning på hur man ska kunna utgå från de befintliga tågen:

-Det som är lite unikt där är att vi tittar på hur vi ska kunna ta hand om den befintliga fordonsflottan, som idag är dieseldriven, säger Mats Portinson och framhåller en konvertering som ett bättre alternativ än att skrota de äldre fordonen:

-Det är en del som vi tillsammans med våra samarbetspartners kommer att titta på, möjligheten att konvertera diesellok till vätgaslok, fortsätter Mats Portinson.

Ett annat område som Inlandsbanan arbetar med är tågbanorna, som behöver bytas ut:

-Intimt förknippat med vätgasen och de möjligheter som Inlandsbanan kan medge är ju också att banan duger inte som den är idag, det krävs en totalrustning, säger Mats Portinson och förklarar att här arbetar Inlandsbanan på en lösning som bland annat omfattar spårbyte på hela banan och konkluderar:

-Det här är så väl förberett så att om nu politikerna inom ramen för planeringen i den nationella planen bestämmer sig för att satsa på det här, så kan vi starta redan nästa år, 2022, och ha en ny trafik på en rustad bana 2027.

Enligt den finansieringsmodell som Mats Portinson presenterade blir den totala kostnaden nästan 9 miljarder kronor och den egentliga kostnaden för den svenska staten uppskattas till 2 miljarder kronor.

Powered by Labrador CMS