Fråga till länets riksdagsledamöter om vägar och väganslag

Svar direkt från Per Åsling (C).

Jag vill rikta en fråga till länets riksdagsmän som representerar regeringen med stödpartier, d v s Kalle Olsson, Anna Caren Sätherberg och Per Åsling. Vad gör ni för att komma till rätta med den ojämlika fördelningen av väganslag?

Enligt Trafikverkets treårsplan får Jämtlands län och Blekinge län ungefär lika mycket (litet) i anslag. Blekinge får något mer än Jämtland. Jämtlands yta är 49 341 kvadratkilometer och Blekinges 3 039. Som jämförelse kan nämnas att Bräcke kommuns yta är 3 784 kvadratkilometer. Idag kom information till oss jämtar att våra s k Europavägar enligt ett förslag ska få sänkta hastigheter på vissa sträckor.

Detta av trafiksäkerhetsskäl. Standarden på E14 och E45 är knappast vad man kan begära av en Europaväg. Krav på en Europaväg är att den ska vara belagd, minst 8 meter bred och helst motorväg eller motortrafikled alt väg försedd med mitträcken. Det är inte särskilt mycket av dessa krav som uppfylls på de Europavägar som trafikerar Jämtlands län. 

Det är dags att länets företrädare i våra kommuner, regionen, på riksnivå, näringslivet samt besöksnäringen, gemensamt kräver att satsningar görs för att förbättra standarden på de två pulsådror som går till vårt län.  

Inger Jonsson

Svar på insändare från Inger Jonsson

Jag tackar för frågan, och kan konstatera att jämförelsen mellan Jämtlands län och Blekinge län talar sitt tydliga språk. Jag har lyft en jämförelse i riksdagen varje år, att befolkningsläget spelar för stor roll i fördelningen, och upprepade gånger även till regeringen, infrastrukturministern, Trafikverket och generaldirektören.

I Jämtlands län har vi enligt regionen 5117 kilometer länsvägar, trafikmängden är 114 miljoner fordonskilometer, och under 2019 var vi 130 280 länsinvånare.

Motsvarande siffror för Blekinge är 1412 kilometer länsvägar, trafikmängden 79 miljoner fordonskilometer och 159 684 länsinvånare.

Vi i Centerpartiet har inom ramen för januariavtalet förhandlat fram ytterligare stöd till vägar. Förslaget för perioden 2022–2033 motsvarar en ökning med 20,9 procent i fasta priser, om man jämför med gällande period 2018–2029. I reda pengar pratar vi om en ökning från 622 miljarder till 799 miljarder, fram till 2033.

I budgetpropositionen som antogs i december satsades ytterligare totalt 1,5 miljard kronor, alltså 500 miljon per år i tre år, för ökat vägunderhåll under 2021–2023 där fokus bland annat är på det finmaskiga vägnätet på landsbygden.

Det är rekordsatsningar som görs och det är satsningar som verkligen behövs.

Riksdagen beslutar om budgetanslaget. Därefter tar nu Trafikverket fram förslag för hur pengarna ska fördelas, och sedan är det regeringen som fattar beslut.

Centerpartiet har bland annat drivit på för att:

1) Det måste ske en rimlig fördelning av pengar mellan drift och underhåll respektive investeringar, och utifrån faktiska behov, vilket innebär att regioner som har en stor underhållsskuld – som Jämtlands län – måste få en extra stor tilldelning.

2) Vårt vägnät måste uppfylla krav på hållbarhet året om och framkomlighet i hela landet. Detta är extra angeläget för våra stora skog- och besöksnäringar. Ett exempel på en viktig satsning är bättre vinterväghållning.

3) Vi måste behålla hastighetsnivåerna på länets riksvägar, och återställa hastigheten på de sträckor som sänkts. Nollvisionen måste nås via väginvesteringar.

Det är angeläget och uppskattat att många människor engagerar sig i behovet av att stärka våra vägar och levnadsvillkor i länet.

Per Åsling, C, riksdagsledamot

Powered by Labrador CMS