Tillbakablick - Demokratisk skola infördes snabbt i Gällö

Det fanns länge en bred flora av skolformer i Sverige. Under första hälften av 1900-talet gick elever i bland annat folkskola, fortsättningsskola och realskola. De flesta lämnade skolan i 14-15-årsåldern för att påbörja sina yrkesliv, endast en liten del gick vidare till läroverk och ännu färre till högre studier. 

Särskilt läroverket präglades av disciplin och klassisk bildning. Det här var en ordning som allt mer började ifrågasättas och diskuteras. Dels började andra pedagogiska metoder göra sig gällande, men inte minst ville många att mer demokratiska ideal skulle prägla skolan. Social bakgrund, studieresultat eller ambitioner skulle inte avgöra vilken skolform eleverna hamnade i. Att barnen och ungdomarna fick lära sig demokratiska ideal ansågs särskilt viktigt under det tidevarv då fascister och nazister härjade i Europa. 

Men meningarna gick isär om vad de skulle lära sig i skolan. 1950 beslutade riksdagen att en enhetsskola med nio årskurser skulle införas på prov. 1962 ansåg man sig redo att omsätta försöket i verklighet och riksdagen röstade då för att införa nioårig grundskola för alla. Tanken var att alla skulle gå i samma sorts skola, med samma läroplan.