Att öppna den nedlagda Stekenjokkgruvan skulle kunna ge 50 jobb i Frostviken. Gruvbolaget säger sig vilja kompensera rennäringen om den drabbas av negativa konsekvenser. Samebyn är kritisk och ser stora svårigheter med fortsatt renskötsel om gruvplanerna genomförs.
Att öppna den nedlagda Stekenjokkgruvan skulle kunna ge 50 jobb i Frostviken. Gruvbolaget säger sig vilja kompensera rennäringen om den drabbas av negativa konsekvenser. Samebyn är kritisk och ser stora svårigheter med fortsatt renskötsel om gruvplanerna genomförs.

Ett steg närmare att stängd gruva kan öppnas i Stekenjokk

Bluelake Mineral AB vill bryta malm i den stängda gruvan i Stekenjokk samt i Levi i södra Västerbotten och i norska Joma i Trøndelag. Den svenska malmen ska i sådana fall fraktas till Norge för anrikning av koppar och zink.

Publicerad

Bluelake Mineral AB:s dotterbolag, Vilhelmina Mineral AB, har ansökt om bearbetningskoncessionen till Länsstyrelserna i Jämtland, som har tillstyrkt öppningen av den befintliga gruvan i Stekenjokk, och i Västerbotten, som krävde en separat ansökan för Natura2000-tillstånd.

För att tillståndet för bearbetningskoncessionen ska beviljas krävs att båda områdena får ett Natura2000-tillstånd – alltså att gruvverksamheterna inte påverkar det EU-skyddade område som ligger i närheten av Levi.

Beviljas Natura2000-tillstånd blir nästa steg att Bergsstaten ska bevilja projektet. Efter det måste miljötillstånd sökas hos miljödomstolarna i Östersund och Umeå.

Blir det som Vilhelmina Mineral AB vill öppnas gruvan i Stekenjokk år 2024. Planen är att bryta malm under jord som ska fraktas direkt till Jomagruvan i Norge, 60 km sydväst om Stekenjokk, där koppar och zink ska utvinnas ur den svenska malmen. Enligt Peter Hjorth, vd för moderbolaget Bluelake Mineral AB, ska restberget från anrikningen deponeras i gamla gruvgångar för att undvika att materialet hamnar i vattnet eller ovan jord, för minsta möjliga miljöpåverkan.

– Malmbrytningen i Stekenjokk kommer att vara förlagd till vintertid. Våra egna stickprover visar att det inte finns några renar där mellan november och maj, knappt några andra djur heller, förutom fjällräv. Att brytningen sker under jord innebär också så liten påverkan på djur och natur som möjligt, säger Peter Hjorth.

Han hoppas på att etablera en bra gruvverksamhet på ett miljösäkert sätt som är anpassat till rennäringen. Peter Hjorth säger att dialog har skett tidigare med de svenska samebyar som skulle påverkas av eventuell gruvverksamhet i Stekenjokk och Levi, men man väntar först på beslutet från Bergsstaten innan man för vidare dialog.

Enligt Peter Gjorth har bolaget redan en aktiv dialog med rennäringen i Norge, eftersom tillståndsprocessen kommit en bit på väg i grannlandet.

– Verksamhetsmässigt har vi gjort allt för att minska påverkan på rennäringen, men vi är villiga att kompensera rennäringen i
Stekenjokk och Levi om vår verksamhet skulle leda till ökade kostnader för rennäringen, säger Peter Hjorth.

Den 4 juni utkom en forskningsrapport, den första i sitt slag, om de långsiktiga konsekvenser som den tidigare gruvverksamheten i Stekenjokk har inneburit - och innebär - för bland annat samebyn Voernese. Studien påvisar bland annat “ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på renskötsel”.

Gruvan i Stekenjokk var öppen mellan 1976 och 1988. Vilhelmina Mineral AB:s menar att då fanns en samexistens mellan bolaget och rennäringen, men studien påvisar en marginalisering av samerna både då och nu, under beslutsfattandet av gruvverksamheten och den pågående tillståndsprocessen. Då, liksom nu, erbjöds samebyn Voernese en ersättning för förlorade intäkter på grund av gruvverksamheten. Enligt studien var ersättningen då “mycket begränsad”.

Voernese samebys före detta ordförande Thomas Kroik Kristoffersson , som personligen har erfarit konsekvenserna av gruvan i Stekenjokk, är rädd att historien ska upprepa sig med Vilhelmina Mineral AB.

– Man måste ha insikt i hur renen rör sig för att kunna förstå exakt hur det funkar i området. De har ju gjort sina egna analyser själva nu, utan samebyarnas medverkan. Att ha en gruva där är oförenligt med rennäringen, det såg vi förra gången, säger Thomas Kroik Kristoffersson.

– Bara de som inte vill begripa kan säga att det gick bra sista gruvan var öppen. Det fanns ingen samexistens, det var rennäringen som fick flytta på sig, tillägger Thomas.

VIlhelmina Mineral AB:s planer på begränsa brytningen till vintertid och förlägga den under jord fnyser han åt.

– Det är en utopi. Inte ens hypotetiskt skulle det funka, vi som bor här vi vet hur väder och vind är, och jag kan inte se hur de skulle kunna hålla vägen öppen på vintern, säger Thomas och tillägger att när malmbrytningen väl börjat är steget inte långt till att ha verksamheten öppen året runt.

Men det är inte minst trafiken på vägen som går till gruvan genom Stikheområdet där renskötseln verkar.

– Snön på vägen, som aldrig hade byggts om det inte varit för gruvan, blir en barriär som är rena dödsfällan för kalven, säger Thomas.

Han minns med sorg renkalven som inte tog sig över snökanten. Vajan hade redan tagit sig över vägen och stod lockade på sin kalv.

– Det räckte med att det kom en bil som skrämde bort vajan. Sen kom korpen och tog kalven, berättar Thomas.

I Stekenjokk och Levi finns sammanlagt cirka 10 miljoner ton malm med bra halter av koppar och zink. Peter Hjorth understryker att bolaget inte sysslar med någon smutsig brytning, utan värnar om miljön. Mineralerna utvinns för att användas i miljövänliga batterier och i elbilar, som ett led i den gröna omställningen.

– En grön omställning av ekonomin från fossilbränsle till bilar och maskiner som går på el kommer att kräva mineraler som koppar och zink och brytning måste ske i nya gruvor eftersom återvinning av metaller inte kommer att räcka, menar Peter Hjorth.

Han hävdar också att det skulle innebära 50 nya arbetstillfällen i Sverige, något som Susanne Hansson, kommunstyrelsens ordförande i Strömsund, ställer sig positiv till.

– Det är viktigt med arbetstillfällen i kommunen, den ställningen har kommunstyrelsen tagit, säger Susanne Hansson.

Att kommunstyrelsen stöttar en eventuell gruvöppning påverkar Länsstyrelsens beslut att tillstyrka. Susanne Hansson belyser också att det blir ringar på vattnet i bygden om gruvan i Stekenjokk öppnas igen.

– Det blir fler som handlar i affärerna, fler som behöver boende, fler som äter på restauranger.

Thomas Kroik Kristoffersson ifrågasätter om de arbetstillfällena kommer att tillfalla Strömsundsbor.

– Jag tycker kommunen verkar naiva. Den spetsutbildningen som krävs finns troligen inte i Strömsunds kommun. Gruvbolaget kommer ta ditt sitt eget folk eller experter utifrån, menar han.

Susanne Hansson menar att gruvnäringen kan existera med hänsyn till andra näringar, som rennäringen, turism och friluftsliv.

– Det blir ju en betydande ökning av trafiken genom området. Samtidigt får man väga det mot arbetstillfällen och utveckling av bygden, fortsätter hon.

Även till detta ställer sig Thomas frågande.

– Hur kan någon tro att det inte ska bli någon naturpåverkan, undrar han.

Powered by Labrador CMS