Sprängkista fylld med sprängämnen och tändhattar och stubin hittad i Hammerdal

En explosionsolycka orsakade en persons död och en annan skadades allvarligt när de hanterade en sprängkista vid Lugnvik. Därför har arbete inletts med att identifiera stenkistor på andra håll i länet.
Bakom kommunförrådet i Hammerdal hittades en sprängkista för några dagar sedan. När den öppnades innehöll den flera kilo sprängämnen.

Polisen fick en anmälan och kunde konstatera att den var låst, och att en låssmed måste tillkallas.

Polisens ammunitionsföreståndare för Jämtland Härjedalen, Bo Jonsson tillkallades för att ta vara på de explosiva varorna.

– Lådan innehöll sprängkapslar och sprängmedel som vägde några kilo. Vi har tagit hand om det hela och förvarar det på ett säkert ställe upp till fyra månader innan det går till destruktion, säger Bo Jonsson.

Nu inventerar alla länets kommuner sina anläggningar på jakt efter sprängkistor.

Bo Jonsson har följt rapporteringen om olyckan norr om Lugnvik. 

– Det är väldigt sorgligt. Jag vet inte exakt vad som har hänt, men det finns några olika alternativ. Var det en sprängkista så måste man ha använt fel verktyg för att öppna den, säger han. 

Bo Jonsson ansvarade i länet bland annat för polisens sprängamnesti förra året.

En amnesti där två ton sprängämnen lämnades in i landet.

Hälften av detta lämnades in i länet. Vid ett tillfälle fick polisen i Jämtland ta hand om 600 kilo sprängmedel i ett dödsbo.

I hälften av fallen där man anmält innehav av sprängämne måste Nationella bombskyddet rycka ut för att ta hand om det.

Vad anser du om att många kommuner har dragit igång en inventering av explosiva ämnen? 

– Det är bra. Mycket av det här är gamla grejer. Sprängmedel var universalverktyget fram till 70-talet. I gamla tider då det inte fanns traktorer och sådana saker så var det sprängmedel man använde. 

Hur mycket sånt här finns kvar i länet? 

– Det är ganska mycket. 

Hur mycket av det här är farligt? 

– En del kan vara farligt. Tändmedel är till exempel mycket skörare och går till detonation snabbare. Öppnar du sprängkistor på fel sätt så är det också farligt, säger Bo Jonsson

– Det har också dykt upp en sprängkista vid vattenverket i Gäddede, men enligt uppgift ska den vara tömd av polisen 2011. Vi tar det säkra före det osäkra och polisen kommer att kontrollera att så är fallet. Vi gör inga egna bedömningar utan kontaktar polisen, säger Richard Persson, teknik- och serviceförvaltningen och säkerhetsansvarig i Strömsund.

–Just nu har Krokoms kommun påbörjat en undersökning om det kan finnas kvarlämnade sprängmedel någonstans utifrån tidigare verksamheter. Vi har inga indikationer på att det skulle finnas kvarlämnade sprängmedel men vi vill naturligtvis vara säkra, inte minst utifrån den tragiska olyckan i Östersund, säger Kommunchef Jonas Törngren

Han påpekar också att alla som har information eller tips om var det kan finnas gammalt sprängmedel eller kistor som verkar misstänkta, ska kontakta polisen. Om det framkommer något som innebär att kommunen måste vidta åtgärder, kommer polisen att kontakta kommunen.

Bräcke kommun har inlett en inventering efter olyckan i Östersund. 

– Jag måste säga att vi hade bra koll i även innan det som hände i Östersund. Vi har våra handlingar i ordning. Men det är klart att vi passar på att göra en inventering nu, säger Göran Bengtsson, teknisk chef. 

Har ni gått igenom gammal utrustning hittills? 

– Vi hittade en sprängkista vid Mickelbacken, men den var ofarlig. Nu letar vi vidare, säger Göran Bengtsson, teknisk chef. 

– Bergs kommun har ingen egen hantering av sprängmedel. Vi spränger inte själva utan då tar vi in entreprenörer, berättar Anders-Olof Öhlén på tekniska avdelningen i Bergs kommun.

Finns det någon sprängkista inom kommunen?

– Vi har en tom sprängkista i Bergs kommun som inte använts under alla år jag jobbat här, säger Anders-Olofs kollega, Jörgen Kristofersson som jobbat tio år längre inom kommunen.

Vatten och Miljöresurs är ett kombinerat bolag som samägs av Bergs och Härjedalens kommuner.

– Vi jobbar med vatten och avlopp. I det flesta fall tar vi in externa entreprenörer för att genomföra de nödvändiga sprängarbetena när vi drar ledningar. I ett av de fyra driftområden har vi egen personal som har kompetens och tillstånd att utföra spräng arbeten och de har en sprängkista, berättar Fredrik Busk, driftansvarig för VA inom Vatten och miljöresurs.

Området med sprängkompetens finns i Härjedalens kommun.

– De genomför ett par sprängningar per år, men i år har de inte sprängt själva utan lejt in för det arbetet, nämner Fredrik.

Hur är det med säkerheten?

– Ute på sprängplatser är det så höga säkerhetskrav och det kontrolleras att det inte finns rester kvar.

Har det hänt någon olycka hos er i samband med sprängarbeten?

– Under de tio år jag har jobbat i kommun har jag inte hört talas om någon olycka här och de äldre kollegorna har aldrig nämnt något. Under tio års tid har det blivit mindre med egen sprängverksamhet, berättar Fredrik Busk, driftansvarig för VA inom Vatten och miljöresurs i Berg och Härjedalen.

– Åre kommun har hållit på med den här frågan de senaste månaderna. Fram till 1990-talet sysslade kommunen i egen regi med explosiva varor. Var dessa användes finns ingen dokumentation eller inventering gjord kring. När vi nu inventerat har vi hittat en sprängkista på Tossön utanför Järpen, vi tog dit polisen för hanteringen men det visade sig att den sprängkistan var tom. Vi inventerar löpande men har inte hittat något mer i kommunen, säger Stefan Karlsson, teknisk chef på Åre kommun.

Simon Gunnholt

Inger Kraft Etzler

Karin Bångman

Lotte Mjöberg

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på email
Dela på print
  • Annonser