Kåta vid Vinklumpen. Foto: Rut Magnusson
Kåta vid Vinklumpen. Foto: Rut Magnusson

Jijnjevaerie sameby köper 700 hektar stort markområde i Hotagen

VALSJÖBYN (JT) För exakt 40 år sedan förlorade samebyar i Jämtland en viktig juridisk process om markägande, det så kallade Skattefjällsmålet. Nu köper Jijnjevaerie sameby ett stort område mark i närheten av ett av de områden det handlade om.

Publicerad Senast uppdaterad

Samebyn hette tidigare Hotagen sameby, Jijnjevaerie betyder ungefär ”små fjäll”, på sydsamiska. Samebyns åretruntmarker omfattar Hotagsfjällen mellan Hotagen och Valsjöbyn i väster och Ströms Vattudal i öster och ingår till stor del i Hotagens naturreservat. Enligt Sametingets uppgifter är deras marker idag22 507 km2 eller 22 50700 hektar. Vinklumpen (Voekergoebrie på sydsamiska) är huvudviste för samebyn.

Vid Vinklumpen ligger bland annat Lill Jakobs dubbelkåta, byggd i början på 1940-talet och idag något av ett utflyktsmål. I södra delen av Jijnjevaeries åretruntmarker ligger två av Norrlands mest kända hällmålningslokaler. Länsstyrelsen har fastställt att samebyn får ha högst 4 800 djur i vinterhjorden. Vinterbetena ligger i vinterbetesmarker i Kramfors, Härnösand, Timrå, Sundsvall, Ånge, Bräcke, Östersund, Ragunda, Sollefteå, Strömsund och Krokoms kommuner.

Den mark i Gunnarvattnet som Jijnjevaerie sameby nu förvärvar har varit i privat ägo, ett dödsbo. Den angränsar mot statens mark samt direkt mot norska gränsen. Det handlar om en affär på många miljoner. Markens totala areal är enligt Lantmäteriet 692 91 59 m2 mark. Omräknat blir det omkring 700 hektar. Det är en relativt ovanlig åtgärd av samebyar. Inger-Helene Toven är ordförande i Jijnjevaerie sameby. Hon säger:

Samebyn har intention att förvärva fastigheten men förvärvstillståndet är inte klart ännu. Anledningen är att samebyn vill skydda fjällnära renbetesmark med viktig hänglav, skogsindustrin idag skövlar renbete i snabbare takt än vad som är hållbart. Vi är tvungna att ta lån som de flesta andra, dessutom använder vi surt förvärvade pengar från redan förlorad renbetesmark, säger hon.

För 40 år sedan, år 1981, förlorade samebyn det viktiga Skattefjällsmålet. Ett skattefjäll var markområde som förr nyttjades av sameroch som noterades i skattelängderna för lappskatt. De finns i skattelängderna från 1600-talet och framåt, men på 1800-talet övergick delar av dem till privata hemman för bönder och andra. Beskattningen försvann när första renbeteslagen stiftades 1886. Skattefjällsmålet pågick i många år, från 1966 till 1981 och slutade uppe i Högsta domstolen.
Det var det största och mest omfattande mål som Högsta domstolen då hade handlagt. Den slutliga domen innebar att staten ansågs äga skattefjällen, att samebyarna varken hade äganderätt till skattefjällen eller några rättigheter utöver vad som angavs i lagen. Domen fick stor betydelse för hur samernas renskötselrätt behandlades av domstolar och myndigheter.
Britt Sparrock, medlem i Jijnjevaerie sameby och ledamot av Sametinget, minns tillbaka:

Jag minns som liten när de höga herrarna söderifrån skulle komma. Min farmor städade enormt mycket inför besöket. Min pappa och mina farbröder liksom krympte ihop när de stod där och skulle ta emot dem.

Tror du att utfallet kanske kunde ha blivit annorlunda om det varit idag?

–Ja, det tror jag nog, säger Britt Sparrock.

Powered by Labrador CMS