JT:s journalist med en semla som väntar på att bli uppäten i byn Semlan.
JT:s journalist med en semla som väntar på att bli uppäten i byn Semlan.

En semla i Semlan på Fettisdagen

I Åre kommun precis på gränsen till Krokoms kommun, ligger den lilla byn Semlan. Vad passar bättre än att äta en semla där idag när det är Fettisdag idag tisdag?

Publicerad

Thomas Olsson med familj är en av de boende i byn Semlan. Han drev tidigare bland annat fiskodling där och han berättar: 

–Det händer att vi får frågor om byns namn, det går i vågor, säger han. 

En av vägskyltarna med namnet Semlan verkar ha försvunnit på sista tiden.  

–Ja, det verkar så, när du säger det så har jag noterat det. Det är Trafikverkets skylt och det är förstås tråkigt. 

Kanske någon stor semmel-älskare tagit den? Men den lilla byn har ingenting alls med dagens fastlagsbullar eller hetväggar att göra. Liksom att exempelvis Offerdal inte har något med offer att göra, ortsnamnen förvanskas ofta genom tidernas lopp. 

På medeltiden skrevs orten Sielma, i betydelsen långsamt rinnande vatten, vatten mellan forsar. Det finns en koppling till ord som bland annat Mörsil, Selånger och liknande. 

Semlaån rinner här och 1752 startades ett kopparrbruk vid Semlafallet. Det drevs fram till mitten av 1800-talet. Det var också i Semlan som fredsavtalet mellan Sverige och Norge slöts, den 25 juli 1809 mellan generalerna von Döbeln och von Krogh.  

Bakgrunden till den söta bullen däremot, kommer från latinets simila som betyder vetemjöl. Det var från början endast beteckningen på en ljus vetebulle utan fyllning. I mitten på 1800-talet började den fyllas med mandelmassa, i slutet på samma århundrade lades grädden till. På 1930-talet blev den vida spridd i vårt land. 

Sista frågan till Thomas Olsson i Semlan handlar förstås om hans eget semmel-ätande: 

–Jag gillar egentligen inte semlor så mycket, det är för mycket grädde i dem. Men jag äter dem ändå, man får offra sig, skrattar han. 

Powered by Labrador CMS