Så kan vi vända trenden med höga kostnader inom idrotten

Idrotten är en av samhällets viktigaste pelare. Den främjar fysisk hälsa, social gemenskap och mentalt välbefinnande. Men höga kostnader har blivit ett hinder för många familjer, särskilt barn och unga, att delta i organiserad idrott. Det är dags att vi tillsammans tar tag i denna utmaning och ser möjligheterna att skapa en mer inkluderande idrottsrörelse. 

Enligt rapporten "Smakar det så kostar det" av Krister Hertting och Stefan Wagnsson har kostnaderna för barns idrottande ökat markant de senaste åren. Detta riskerar att exkludera många barn och ungdomar från att delta i föreningsidrott, vilket kan få allvarliga konsekvenser för folkhälsan och samhället i stort. Rapporten visar att hushållen i genomsnitt spenderar cirka 9 400 kronor per år på varje barns huvudidrott. Det är en ökning med 68% sedan 2009 och det kan jämföras med att inkomsterna under samma period i genomsnitt inte ökat med motsvarande storlek. Denna utveckling riskerar att förstärka socioekonomiska skillnader och leda till att barn från mindre bemedlade familjer inte får samma möjligheter att delta i idrott. 

För ungdomar innebär de ökade kostnaderna inte bara en ekonomisk börda för deras familjer, utan också en känsla av utanförskap och orättvisa. Många ungdomar tvingas avstå från idrottsaktiviteter de älskar på grund av att deras familjer inte har råd att betala de höga avgifterna. Detta kan leda till minskad fysisk aktivitet, sämre hälsa och färre sociala kontakter, vilket i sin tur påverkar deras välmående och framtida möjligheter negativt. 

Vi vet att många föreningar tar ansvar och försöker minska kostnaderna. Men det är viktigt att idrottsrörelsen fortsatt jobbar proaktivt för att förebygga kostnadsökningar och skapa en kultur där alla aktörer inom idrotten engagerar sig i att hålla kostnaderna nere. Detta kan inkludera att främja dialog mellan föreningar och förbund, samt att samarbeta med offentliga och privata aktörer för att säkerställa långsiktigt hållbara lösningar. 

Vi i idrottsrörelsen har ett ansvar att arbeta för att hålla kostnaderna nere och göra idrotten tillgänglig för alla. Det innebär att vi måste se över våra avgifter, utrustningskrav och resor. Vi behöver också bli bättre på att erbjuda begagnad utrustning och skapa fler möjligheter för barn att prova på olika idrotter utan höga initiala kostnader. 

Men vi kan inte göra detta ensamma. Vi behöver stöd från kommuner, staten och näringslivet för att kunna erbjuda en inkluderande och hållbar idrottsverksamhet. Det handlar om att investera i fler och bättre anläggningar, subventionera kostnader för barn- och ungdomsidrott och skapa ekonomiska stödformer för familjer med begränsade resurser. 

Vi uppmanar därför alla aktörer att ta sitt ansvar och samarbeta för att säkerställa att alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, får möjlighet att delta i idrott. Tillsammans kan vi skapa en idrottsrörelse som är öppen och tillgänglig för alla, och där ingen behöver stå utanför på grund av ekonomiska hinder. Låt oss arbeta tillsammans för våra barn och ungdomar och vår gemensamma framtid! 

Förslag på åtgärder: 

* Samarbete mellan föreningar och näringslivet: Företag har en viktig roll att spela. Genom att stärka samarbeten mellan idrottsföreningar och lokala företag kan vi skapa lösningar som gör att fler barn får möjlighet att delta. Ett exempel är att företag bidrar med pengar som går direkt till att subventionera medlems- och träningsavgifter. 

* Förenkla utrustningshanteringen: Höga kostnader för utrustning kan hanteras genom initiativ som utrustningsbibliotek eller bytesdagar. Föreningar kan organisera insamling av begagnad utrustning som andra kan låna eller köpa till låg kostnad. Detta minskar också klimatpåverkan och främjar återbruk. 

* Sänkta avgifter med kommunalt stöd: Kommuner kan stödja idrottsföreningar genom subventionerade lokaler och bidrag som är riktade till att minska avgifter. Genom att göra det billigare för föreningar att bedriva verksamhet kan man sänka kostnaderna för deltagarna. 

* Öka tillgången till spontana idrottsaktiviteter: Att bygga fler offentliga idrottsplatser och anordna kostnadsfria aktiviteter ger barn och unga möjlighet att röra på sig utan ekonomiska hinder. Fler spontana idrottsinitiativ, som kostnadsfria fotbollsplaner eller skridskoåkning, gör idrotten mer tillgänglig för alla. 

* Stärk det ideella engagemanget: Det ideella arbetet är kärnan i svensk idrott. Genom att engagera fler volontärer och föräldrar i föreningarna kan man minska beroendet av anställd personal och därmed hålla nere kostnaderna. Detta skapar också en känsla av gemenskap och delaktighet. 

* Utbilda om vikten av tillgänglig idrott: Medvetenhet är nyckeln. Genom att sprida kunskap om de positiva effekterna av en tillgänglig idrott kan fler aktörer i samhället vilja bidra till förändringen. Kampanjer och informationsinsatser kan motivera fler att ta del av lösningar som gör idrotten tillgänglig för alla. 

Genom att kombinera dessa åtgärder kan vi skapa en idrottsrörelse som välkomnar alla, oavsett ekonomiska förutsättningar. En idrott där varje barn får chansen att växa, lära och njuta av gemenskapen. 

Styrelsen för RF-SISU Jämtland Härjedalen genom 

Nina Andersson RF-SISU Jämtland-Härjedalen 

Göran Bengtsson RF-SISU Jämtland-Härjedalen