Så formar vi framtidens skola

Publicerad

Det svenska samhället har under efterkrigstiden, ständigt brottats med frågor kring byskolorna och dess vara eller icke vara. För några veckor sedan var skolnedläggningar i Härjedalen föremål för debatt i Kommunfullmäktige. Det verkar finnas stor enighet bakom viljan att behålla de mindre skolorna i kommunen, även om budgeten talar ett annat språk. Den senaste tiden har Krokoms kommunpolitiker diskuterat situationen i Hotagsområdet. Kommunen och dess Barn och utbildningsnämnd tycks förespråka en nedläggning av Valsjöbyns skola och uppförande av en ny skola i Rötviken. Man tänker sig då att den nya skolan skall tillgodose behovet i hela området. Jag ifrågasätter det långsiktiga tänkandet i en sådan planering. En ny skola skulle kosta Krokoms skattebetalare tiotals miljoner, utan någon som helst garanti för att den har ett godtagbart underlag om 10-15 år. Då finns det klokare vägar att gå. Vi ser nu allt fler, särskilt unga med barn, som vill lämna storstan till förmån för ett boende på landsbygden. För oss som kämpar för att återfå en levande landsbygd är detta en glädjande utveckling. Den snabba digitaliseringen av Sverige under de senaste decennierna, har dock skapat bättre förutsättningar än på länge. Den pågående Coronapandemin har framtvingat distansundervisning i olika former.

Distansundervisning, lösningen för framtidens skola

För att de glesare delarna av landet, skall bli attraktiva för inflyttning, krävs att dom utvecklas till områden, som erbjuder bra service och god livskvalité. För att en ort skall bli attraktiv är det viktigt att barnfamiljer erbjuds en bra skola för sina barn. För att skapa en modern och kostnadseffektiv skola tror jag att distansundervisning är lösningen.

Skapa ett lärarcentrum

Detta sker genom att vi skapar ett centrum för välutbildade, behöriga lärare, som bedriver sin undervisning på distans. Det blir då fråga om ett urval av goda pedagoger, som via vidiolänk, på en och samma gång, kan nå hundratals elever, ja kanske samtliga skolor i kommunen. Ett sådant System blir mycket kostnadsbesparande tack vare det stora antalet elever som genom denna metod kommer att omfattas av undervisningen. För att metoden skall fungera, krävs en god bemanning av personal i klassrummen, som svarar för disciplin och ordning och som finns till hands för hjälp till alla elever och i synnerhet för elever med särskilda stödbehov. Detta system skapar också förutsättningar för välbetalda lärare, samtidigt som resurser frigörs för god bemanning i klassrummen. En reformering av skolan enligt ovan, skulle innebära behållandet av de flesta byskolorna. Det finns alltför många exempel under årens lopp på mindre skolor som lagts ner, trots att kvalitén på både byggnader och utemiljö varit god. Västbygden och Häggsjövik är ett par exempel på denna kapitalförstöring. Lägg därtill ett kraftigt minskat behov av skolskjutsar, som innebär kraftiga kostnadsminskningar, samtidigt som elever slipper åka tiotals mil till och från skolan varje dag. Om vi dessutom skulle tänka oss att göra samtliga enheter till F-9-skolor, blir det mindre skolskjutsåkande även för högstadieeleverna, samtidigt som ytterligare kostnadsbesparingar görs. Jag är fullt medveten om att många , särskilt inom lärarskrået, försvarar den konventionella klassundervisningen, där lärare och elever kan kommunicera mera direkt. Det är dock minh övertygelse att distansundervisning kommer att vara framtidens melodi. Rätt organiserat kommer det att skapa en skola i världsklass, samtidigt som den bidrar till ett stärkande av den svenska landsbygden. Varför inte låta våra kommuner stå i frontlinjen för en sådan utveckling?

Kurt Folkesson

Powered by Labrador CMS