Så formar vi framtidens skola

Det svenska samhället har under efterkrigstiden, ständigt brottats med frågor kring byskolorna och dess vara eller icke vara. För några veckor sedan var skolnedläggningar i Härjedalen föremål för debatt i Kommunfullmäktige. Det verkar finnas stor enighet bakom viljan att behålla de mindre skolorna i kommunen, även om budgeten talar ett annat språk. Den senaste tiden har Krokoms kommunpolitiker diskuterat situationen i Hotagsområdet. Kommunen och dess Barn och utbildningsnämnd tycks förespråka en nedläggning av Valsjöbyns skola och uppförande av en ny skola i Rötviken. Man tänker sig då att den nya skolan skall tillgodose behovet i hela området. Jag ifrågasätter det långsiktiga tänkandet i en sådan planering. En ny skola skulle kosta Krokoms skattebetalare tiotals miljoner, utan någon som helst garanti för att den har ett godtagbart underlag om 10-15 år. Då finns det klokare vägar att gå. Vi ser nu allt fler, särskilt unga med barn, som vill lämna storstan till förmån för ett boende på landsbygden. För oss som kämpar för att återfå en levande landsbygd är detta en glädjande utveckling. Den snabba digitaliseringen av Sverige under de senaste decennierna, har dock skapat bättre förutsättningar än på länge. Den pågående Coronapandemin har framtvingat distansundervisning i olika former.