Så får vi mer värde för skattepengarna i Jämtlands kommuner

Många kommuner står nu inför tuffa utmaningar. På kort sikt gör inflationen den kommunala verksamheten dyrare och på lång sikt finns en stor demografisk utmaning när andelen äldre blir fler.

Skattehöjningar är inte lösningen på dessa problem, för många hushåll pressas marginalerna hårt just nu och det lokala näringslivet skadas av höga skatter.

Vägen framåt måste i stället vara att få ut mer välfärd ur de pengar som satsas, något som det också finns stor potential till.

Trots att skattehöjningar och mer resurser ofta är politikers svar på olika samhällsproblem, så finns det inget direkt samband mellan den kommunala skattesatsen och kvaliteten i de kommunala verksamheterna. I debatten kan det låta som att en låg kommunal skattesats skulle innebära en sämre kvalitet i välfärden. Men det är faktiskt precis tvärt om. Att höja skatten är ofta en enkel lösning på problem som kräver betydligt mer politiskt hantverk, prioriteringar och ledarskap än så.

En kartläggning från Svenskt Näringsliv visar att effektiviseringspotentialen i Sveriges kommuner är stor. Totalt handlar det om minst 40 miljarder som skulle kunna frigöras för att anställa mera personal, genomföra investeringar eller sänka skatterna.

Oavsett användningsområde bör en smartare organiserad välfärd ligga närmast till hands för kommuner med ansträngda budgetar nu och framöver, snarare än att reflexmässigt höja skatten med ytterligare börda på hushåll och företag som följd.

I Jämtlands län finns tydliga exempel på skillnader mellan kommunerna och hur mycket skattebetalarna får för sina skatter. Flera kommuner i länet visar vägen framåt genom att kombinera hushållning med skattemedel och välfärd av hög kvalitet. Som exempel, de senaste tre uppmätta åren har kvaliteten enligt brukarenkäter för äldreomsorgen i Strömsund varit högre än vad de i genomsnitt borde vara sett till kommunens förutsättningar. Samtidigt har kostnaderna varit fem procent lägre än förväntat.

Samma sak och räknat på samma sätt gäller för grundskolan. Här lyckas Ragunda och Härjedalen med att kombinera lägre kostnader med högre resultat. Kostnaderna för grundskolan, efter hänsyn till strukturella skillnader, är exempelvis fem procent lägre i Härjedalen och hela 12 procent lägre i Ragunda. Detta samtidigt som samtidigt som meritvärdet bland elever i årskurs 9 är fyra procent högre i båda kommunerna.

Att vissa kommuner lyckas kombinera relativt låga kostnader med hög kvalitet vittnar om en potential för andra kommuner som inte lyckas med detta. För att nå denna potential handlar det inte om att någon ska springa snabbare – utan om organisationer som kan jobba smartare. Inte minst vad gäller styrning, ledning och uppföljning. Vi vill hävda att det varken nu eller kommande år finns något behov av att höga skatten i någon av Jämtlands läns kommuner, utan lösningen handlar istället om att arbeta mer smart och effektivt. Men då krävs politisk vilja att på riktigt börja jämföra sig med, lära av och efterlikna de absolut bästa kommunerna i landet, som lyckas leverera välfärd av hög kvalitet till låga kostnader. Nu efter valet när vi får nyvalda ledningar i kommunerna finns både behov och möjlighet att på allvar sätta i gång med detta viktiga arbete.

Anders Morin

Ansvarig välfärdspolitik Svenskt Näringsliv

Ola Toftegaard

Regionchef Svenskt Näringsliv