Replik till Folktandvården
I grunden är tandläkarbristen inte heller unik för tandvården, utan ett tecken av flera på bristande samhällsservice i glesbygd.
Svensk tandvård är i behov av reformer. Samtidigt är det viktigt att ta tillvara det som fungerar väl i dagens tandvårdssystem och rikta åtgärderna mot de mest akuta behoven – som barn- och ungdomstandvården.
Privattandläkarna instämmer därför i folktandvårdschefernas förslag om att återställa åldern för avgiftsfri tandvård till 19 år. För den höjning av åldern till 23 år som genomfördes för några år sedan har skapat skevheter och märkligheter. Unga friska behandlas före äldre med behov samtidigt som köerna till tandvården växer sig allt längre. En återgång till 19 år utgör ett viktigt steg mot jämlik tandvård.
De privata vårdgivarna, som behandlar en majoritet av de vuxna patienterna, tar redan ett stort samhällsansvar. De vill ofta ta barn, men det är inte så enkelt som folktandvårdens företrädare vill göra gällande. I snitt går cirka 15 procent av barnen till en privat vårdgivare i landet, vilket motsvarar andelen i Jämtland. Men i Västernorrland är det 10 procent och Norrbotten och Västerbotten är det endast två procent respektive en procent. Varför så få väljer en privat vårdgivare måste analyseras närmare, men en inte allt för vild gissning är att det hör ihop med villkoren för att bedriva barntandvård. Som det är i dag är barntandvården underfinansierad. Enligt tandvårdsutredningen jämlik tandhälsa (SOU 2021:8) går barntandvården med förlust i cirka hälften av regionerna. Ett underskott som i folktandvården antigen hanteras av de vuxna patienternas avgifter eller via tillskott av skattepengar.
Privattandläkarna är med i utarbetandet av ett nationellt riskbedömningssystem och är i grunden positiva till ett riskbedömningssystem som bygger på patientens behov av vård och stöder vårdgivaren i behandlingsplaneringen. Däremot får det inte bli ett verktyg för att hantera underskott i regionernas ekonomi. Vi noterar också med viss förvåning att folktandvårdens företrädare med tvärsäkerhet uttalar sig om behandlingsbehovet hos de privata vårdgivarnas patienter. Varifrån har de fått den kunskapen? Hur vet de vilket behov av vård som föreligger hos patienterna? Det framstår som mycket märkligt att de har bättre kunskap om vårdbehovet än de tandläkare som faktiskt behandlar patienterna.
Fri etablering, inte byråkratisk styrning, har gett Sverige en tandvård i världsklass. Tandläkarbristen, som är ett angeläget samhällsproblem, kan därför inte heller lösas med tvång. I grunden är tandläkarbristen inte heller unik för tandvården, utan ett tecken av flera på bristande samhällsservice i glesbygd, en problematik som inte kan lösas inom ett enskilt område.
Johan Hellblom, ordförande för Privattandläkarna lokalavdelningen i Jämtland
Lars Olsson, näringspolitisk chef, Privattandläkarna
