Regeringen urholkar resurserna till regionernas trafikarbete

Vid presentationen av Regeringens beslut om en ny nationell plan för transportinfrastrukturen i Sverige uppgavs att den ekonomiska ramen för länsplanerna var på ungefär 42 miljarder kronor – en ökning med 8% jämfört med tidigare plan. Detta har lyfts som en satsning från Regeringens sida, infrastrukturminister Tomas Eneroth uppgav att det var den ”kraftigaste ökningen vi har sett av länsplanerna”.

Länsplanerna utgör en viktig grund för att skapa förutsättningarna för en attraktiv regional kollektivtrafik. Den största delen av det kollektiva resandet sker regionalt. Om Regeringens klimatmål ska nås, är den regionala kollektivtrafiken en nyckel till att få fler resenärer att ställa bilen. Även om länsplanerna har fått en ökad ekonomisk ram med 8% i reala termer, är detta inte den enda relevanta jämförelsen.

Givet denna nyckelroll länsplanerna har, är den andel av den nationella planens ekonomiska ram som ges till länsplanerna central för att dels upprätthålla, men framför allt för att förbättra den regionala kollektivtrafiken. Ser man till de fyra senaste nationella planerna framgår en tydlig trend. Från att ha utgjort nästan 8 % av resurserna i den nationella planen för perioden 2010–2021 har andelen i den senaste nationella planen sjunkit till 5,2%.

I den nu beslutade nationella planen har den ekonomiska ramen för länsplanerna bestämts till drygt 42 Mdkr. Om länsplanerna hade utgjort samma andel som i den nationella planen för perioden 2010–2021, då hade anslaget uppgått till 63,4 Mdkr. Det är en skillnad på 21,4 Mdkr jämfört med det nu beslutade beloppet, en minskning med knappt 34%. Utöver detta minskas andelen avsatt till underhåll av väg med 24%.

Givet allt detta, kan inte den beslutade planen ses på annat vis än att Regeringen urholkar den ekonomiska ramen för länsplanerna i förhållande till övriga satsningar. Detta är en trend som förstärks under planperioden. Andelen resurser som avsätts till länsplanerna är stadigt minskande.

Ser man till Jämtland är läget värre då drygt 25% av anslagen redan förbrukats under nuvarande period. Jämtland som är Sveriges näst största län till ytan har en spridd befolkning. Många bofasta och många av länets återkommande turister bo också utanför tätorterna. Busstrafiken är för många människor enda möjligheten att ta sig till skola och arbete och för många turister ett populärt alternativ för resor till skidorter och andra upplevelser i en unik natur. Framkomliga och säkra vägar ett odiskutabelt villkor för att kunna verka, leva och bo i Jämtland.

En real ökning på 8% måste därmed förhållas till en relativ minskning på nästan 34 procent. Sedan den nationella planen för 2010–2021 har den ekonomiska ramen för länsplanerna succesivt urholkats i förhållande till andra satsningar. Detta är en trend som måste brytas för att den regionala kollektivtrafiken ska kunna frodas och bidra till ett mer klimatsmart samhälle. Regeringen har i sina två senaste nationella planer bidragit till detta. Sveriges Bussföretag anser att denna styvmoderliga behandling av den regionala kollektivtrafiken måste upphöra!

Anna Grönlund, Branschchef och vice VD Sveriges Bussföretag

Karl-Erik Bäckwall, Regional representant Sveriges Bussföretag Mittsverige