Regeringen bör begrava förslaget om en ny café- och restaurangskatt

Istället för att se till att restaurangbranschen får förutsättningar att överleva krisen, med stöd för att rädda jobb, vill regeringen införa en ny café- och restaurangskatt. Det är inte det beskedet företagare och anställda väntat på. 

Publicerad

Sverige är mitt i en allvarlig ekonomisk kris med det högsta antalet arbetslösa på 23 år. I det läget vill regeringen införa en ny skatt som drabbar jobben på landets caféer och restauranger. Skatten slår framför allt mot hämtmaten som är en av restaurangernas sista livlinor i pandemin. Regeringens tondövhet inför situationens allvar för caféerna och restaurangerna är beklämmande. 

Coronakrisen har slagit särskilt hårt mot jobben inom restaurangbranschen. I februari ökade konkurserna med nästan 50 procent jämfört med samma månad förra året. Den alarmerande andelen konkurser inom just restaurangbranschen sticker ut – på vissa håll inom näringslivet kan en viss återhämtning börja skönjas medan caféer och restauranger har det fortsatt mycket tufft. 

Branschens problem är ett hårt slag mot ungdomars jobbmöjligheter och integrationen. Och regeringens krisstöd lyser alltjämt med sin frånvaro. 

Restauranger och caféer har just ett stort behov av att sälja take-away-produkter för att kunna överleva. I det läget är beskedet från finansministern att en ny skatt på sådan verksamhet är på väg. Hör inte finansministern sig själv när hon i ena stunden menar att restaurangnäringen ska ställa om till att leverera hämtmat, för att i nästa stund säga sig vilja införa en skatt på take-away?

Januaripartiernas plan är att införa en ny skatt på engångsartiklar – en skatt som framför allt träffar produkter som exempelvis hämtmats lådor och kaffemuggar. En kaffemugg ska kunna bli upp till 5 kronor dyrare och omkring 7 kronor i skatt ska läggas på en vanlig matlåda. Det blir omfattande nya skattesummor som ska läggas på det krisdrabbade caféets produkter när marginalerna är mindre någonsin förut och ägaren inte vet om all personal kan behållas månaden ut. 

Den avsedda positiva miljöeffekten med skatten kan dessutom utebli när skatten kan innebära att användandet av material som är sämre för naturen ökar, något som exempelvis regeringens plastpåseskatt även riskerar medföra.

Rimligtvis borde regeringen omvärdera införandet av en så skadlig skatt, men den följer en tydlig trend av rödgrön symbolpolitik. Till ingen miljönytta har regeringen hittills infört skatt på kylskåp, datorer och annan elektronik. Magdalena Andersson har infört skatt på plastpåsar, så att de nu kostar 6–7 kronor att köpa i matbutiken.

Hon har infört flygskatter och avfallsförbränningsskatter. Utöver den nya café- och restaurangskatten planeras även en ny skatt på kläder och skor. Familjer som är beroende av bilen har straffats och möjligheten att bo och verka på landsbygden har försämrats. 

Det verkar gå en röd tråd genom regeringens beskattningsiver – att beskatta det som verkligen utgör kärnan i vad som är Sverige: hårt arbete, Volvon, modeindustrin, nyfikenheten på omvärlden, och nu även en ny skatt på den svenska fikan och våra restauranger.

Det är nära en världsunik position att i en allvarlig kris hota landets företag med fler skattehöjningar. I stället för att planera en uppsjö av nya skatter borde politiken nu fokusera på att lösa de stora samhällsproblemen och rädda så många jobb som möjligt. Sverige behöver en regering som inte ägnar sig åt symbolpolitik utan istället lägger kraften på att bekämpa arbetslösheten och brottsligheten. Saila Quicklund Riksdagsledamot (M) Jämtlands län  Niklas Wykman (M) Skattepolitisk talesperson

Powered by Labrador CMS