Ragunda bör säga nej till vindkraft

Ragunda är till ytan en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 5000 personer. Men vi är en av Sveriges största vattenkraftkommuner med våra nio vattenkraftverk som årligen producerar mellan 5-7 terrawatt.

Publicerad

Vattenkraften i Ragunda genererar ett par miljarder om år till statskassan. Trots all el vi levererar tillhör vi en av de fattigaste kommunerna i landet med en av de högsta kommunalskatterna.     Här i Ragunda är vi vana vid att ge och ge men aldrig få något tillbaka. Vi har under årtionden offrat naturtillgångar utan återbäring. Nävarna har knutits så hårt i fickorna att de inte gått att räta ut på generationer. Må hända, har vi på blivit den mest kuvade befolkningen i hela riket.    Och nu, när vi äntligen ser en positiv trend så har så att säga vinden vänt i dubbel bemärkelse! För med befolkningsföryngring, inflyttning och nystartade företag kommer även vindkraftbolagen för att suga ut det sista ur våra naturtillgångar!     Är det rimligt att en liten och fattig kommun som Ragunda, som utöver de ofantliga mängder el vi redan levererar genom vattenkraften, även ska producera el i form av vindkraft? Ska vi inte ens få ha luften, marken och vårt synfält kvar?    Ett tyskt par nu har köpt det sedan länge utannonserade äldreboendet Borggården i Borgvattnet. Deras vision är att hyra ut lägenheterna till turister. Ett holländsk par har köpt skog nära Borgvattnet och där byggt en vildmarkcamp. Men vem vill komma till deras anläggningar när en vindpark med 250 meter höga vindsnurror ska byggas i utkanten av både Borgvattnet och Skyttmon?

Vem vill besöka ett industriområde? Och den franske ägaren till vindparken i Borgvattnet har redan sålt ut elen till en av Googles serverhallar i Finland, så inte ens en glödlampa kan de boende i byarna tända med elen vindparken producerar.     Vindkraftbolagen kompenserar byarna med bygdemedel och störningsersättningar. Mutor är vad det är! Inga pengar i världen kan ersätta den skog som skövlas och de mervärden som går förlorade i form av växt, djur och fågelliv och icke att förglömma de värdefulla livsmiljöerna för våra bevingade och jordlevande insekter. Vi ser dagligen hur vattenkraftverken förfulat vår landskapsbild. De ödelade också platser med arkeologiska och historiska inslag och fördämningarna förstörde många fina fiskevatten.     För 30 år sedan stred vi med näbbar och klor för att rädda Ammerån från vattenkraftutbyggnad. Ammerån är idag ett naturreservat och Natura 2000-område helt fri från vattenkraft med hänförande natur och fiskevatten vida kända. Nu finns bygglov för en vindpark på berget Granåsen som ligger strax intill reservatet.

Ett Göteborgsbaserat vindkraftbolag vars vd är beredd att köpa ut den närliggande byn Överammer för att där inhysa (det han tror) den anstormning av arbetskraft som följer med vindparkens etablerande. En grov kränkning av natur, djur och de människor som ägnade år av sina liv för att rädda Ammerån från vattenkraftutbyggnad.     Vi hoppades i vår enfald att politiska krafter genom Landsbygdsutredningen skulle samverka och förhandla fram ett rättvist skatteutjämningssystem som skulle medföra att små vattenkraftkommuner som Ragunda får tillbaka mångmiljonbelopp för den el som levereras till Svenska staten.

Få tillgång till alla artiklar på Jamtlandstidning.se

Som prenumerant får du obegränsad tillgång till e-tidningen samt nyheter om stort och smått som sker i din närhet.

Du får nyheter som berör dig och din vardag.

När du prenumererar stöder du också utvecklingen av vår tidning och gör att vi kan fortsätta att bevaka din bygd och se till att du nås av erbjudanden från dina lokala företag.

ack för att du prenumererar på Jämtlands Tidning.

Support

Behöver du hjälp att logga in?
Har du frågor?
Ring eller mejla oss så hjälper vi dig!
063-14 58 32
prenumeration@jamtlandstidning.se

Jämtlands Tidning Digital 1 mån

55 kr

Köp nu

24 timmar digitalt för 15 kr.

15 kr

Köp nu

Powered by Labrador CMS