Rädda vårt arkiv!

Landsarkivet i Östersund som numera benämns Riksarkivet Östersund är på väg att lämna Jämtlands län. Är det verkligen rimligt att låta alla dess handlingar rörande länets historia transporteras till Härnösand? 

Vårt arkiv har under snart 100 år förvarat, vårdat och tillgängliggjort handlingar rörande Jämtlands och Härjedalens historia och utgör en betydande del av länets kulturarv, det som ger oss perspektiv på vilka vi är. Det har varit lätt tillgängligt för såväl akademiskt skolade forskare som släkt- och hembygdsforskare. 

I arkivet har allmänheten kunnat ta del av alla de 10 000-tals meter av dokument från sju århundraden, som vart och ett utgör en liten del av regionens förflutna. Nu hotar nedläggning av denna kulturinstitution. Med arkivmaterialet försvinner också alla kompetenta medarbetare, de som genom åren lotsat besökare genom sekler av förflutenhet. Landsarkivet i Östersund har flest besökare i landet! 

Landsarkivet i Östersund har ända sedan 1930 haft en central roll för forskning och spridning av kunskaperna om länets kulturhistoria. Staden avsatte redan 1904 tomtmark ”på norr” för ett blivande norrländskt landsarkiv. Samma år föreslog den dåvarande riksarkivarien Emil Hildebrand att ett landsarkiv för Norrland skulle inrättas i Östersund. 

Men något ett politiskt beslut kunde inte tas förrän i slutet av 1920-talet, beroende på att det tidigt uppstått en dragkamp mellan Östersund och Härnösand om vilken ort som var mest lämpad. Båda städerna framhöll sina kulturella företräden med bland annat en stark hembygdsforskning. 

Från Östersund lyfte man fram att man skulle kunna ha en samlokalisering med det nya statliga lantmäterikontoret och Fornbyn Jamtli, som sågs som en del av ett blivande länsmuseum. I Härnösand fanns museet Murberget och man skulle kunna använda några tomma militärkaserner till arkivet. 

1926 ville dåvarande riksarkivarie Helge Almquist hitta en väg ur motsättningarna mellan städerna. Han menade att den norrländska kustbygden och Jämtland-Härjedalen utgör två skilda kulturområden. 

Jämtland-Härjedalen med sitt naturliga centrum i Storsjöbäckenet hade en egen intressant historia och en egenartad, gammal och självständig bygdekultur. I en utredning föreslogs bl a att en arkivdepå skulle byggas i Östersund och ett landsarkiv i Härnösand. I den efterföljande mycket engagerade debatten föreslog från jämtarnas sida länsantikvarien Eric Festin, att Östersund skulle kunna acceptera tanken på att få ett arkiv för länet. Bättre det än en depå! Riksdagen beslutade 1928, att Östersund fick ett landsarkiv för Jämtlands län och Härnösand ett landsarkiv för de fyra övriga norrlandslänen. 

Landsarkivet har sedan 1930 haft en avgörande betydelse för att för att bevara och tillgängliggöra handlingar av de mest skiftande slag från länsförvaltningen, kyrkan, militären, häradsrätter, sockenstämmor, lantmäteriet osv. Här kan bland annat nämnas arkivets viktiga utgivning av äldre handskrivna handlingar (diplom) rörande tingsärenden såsom brottmål, tvistemål, köpebrev, arv osv från den tid Jämtland-Härjedalen låg under Norge/Danmark-Norge. Jämtlands och Härjedalens diplomatarium är en central källa för forskningen om länets äldre historia. 

Handlingar i Landsarkivet har legat till grund för de grundläggande historieverken Jämtlands och Härjedalens historia (fem delar, utgivna 1945-90) och Östersunds Historia (tre delar, 1936-86). Också för därefter publicerade monografier och artiklar rörande länets historia har arkivet varit av omistligt värde. Detsamma gäller förstås även pågående och framtida forskning.

För medlemmarna i föreningen Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare (JLS, bildad 1945) är landsarkivet av central betydelse. Där kan forskarna få tillgång till källor och sakkunnig hjälp i sitt sökande efter kunskap om sin släkt och bygd. För Mittuniversitetet är arkivet en viktig och näraliggande resurs för såväl undervisning, författande av studentuppsatser och lärarnas egen forskning. 

Om expansionen av arkivmagasin inte längre ska ske i Östersund, skulle det hindra dagens och morgondagens forskning. En flyttning av Riksarkivets arkivhandlingar från Östersund till Härnösand skulle på ett förödande sätt försvåra tillgängligheten av källmaterial för såväl den livaktiga lokalhistoriska forskningen som forskningen och utbildningen i historia vid Mittuniversitetet. 

Det gäller även för länets många livaktiga hembygdsföreningar som utger årsskrifter och bygdeböcker. Arkivet och dess handlingar är en viktig komponent för alla oss som vill bidra till att belysa och förklara länets historia.

Arkivet och dess samverkan med myndigheter, kommuner, kyrkan, museer, skolor, föreningsliv och bibliotek är idag en omistlig del av Jämtland-Härjedalens kulturella och regionala identitet. Det gäller nu att slå vakt om detta!

Rädda arkivet i Östersund! 

Svenbjörn Kilander, professor emeritus i historia 

Mats Rolén, docent i historia