Två miljarder för ändringarna i Östersunds skolstruktur

Beredningens ordförande, kommunalrådet Pär Löfstrand (L) kommenterar den här.
– Det viktigaste var att få till en struktur som maximerar resurserna till lärare och klassrummen. Det var också viktigt att man var överens om riktningen, att det blev en bred enighet, säger han.
Och bred enighet och förankring menar Pär Löfstrand att det blivit. En av orsakerna är att man arbetat förvaltningsövergripande och involverat fastighetschefer, samhällsplanerare etc. Vidare att man haft en representant från varje parti med i beredningen.

Beredningen har jobbat med skolstrukturfrågorna i drygt två år och de kom förra året ut med en delrapport. Slutrapporten påtalar att ett antal förskolor behövs byggas ut. Vidare att det måste byggas en ny skola på Frösön.
– Ja, den är tänkt någonstans mellan Östberg och Valla, till att börja med som evakueringsskola medan Vallaskolan och Östbergsskolan renoveras. Sedan blir den permanent.

Södra Brunflo-området med Fåker, Ångsta, Tandsbyn och är omdiskuterat. Fåker och Ångsta har varsin byskola, med undervisning från förskoleklass upp till årskurs 6. Tandsbyn har endast förskola.
Löfstrand säger:
– Det kommer antingen att bli en tvåskolelösning eller en enskolelösning där, annars måste skolorna stängas av arbetsmiljöskäl. Det pågår förstudier kring Fåker och Tandsbyn som kommer att vara klara någon gång runt september.

September, betyder det att det kan bli en valfråga? Att stänga skolor är ju aldrig populärt hos folk…
– Jo, så kan det kanske bli. Senast i december måste det i alla fall tas beslut om färdriktningen för Södra Brunfloområdet.

Vad kommer att utgöra de största utmaningarna?
– Det är utan tvekan investeringarna. Budgeten tas nu i juni och de behöver de första prioriteringarna vara klara. Men det blir svårt för Östersunds kommun att själv klara de två miljarder som behövs för allt detta under den kommande tioårsperioden.
En lösning menar jag är ett samarbete med privata byggare och privata förskolor, förklarar Pär Löfstrand och ger ett sådant exempel:
–Det behövs exempelvis en förskola vid Frösö djurpark/Berge, där behöver det diskuteras huvudmannaskap för bygget och driften.

Karin Flodin är förvaltningschef på Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersund.´Hon kommenterar:
–Det är positivt att våra politiker gjort ett försök att finna samstämmighet i en fråga som i alla kommuner är så laddad. Jag kan se att sedan skolan blev kommunalt styrd har skolstruktur varit den svåraste frågan för kommunerna att fatta beslut kring, och den som alla duckat för. Med den här rapporten har man enats om en bild – om vilka svårigheter och utmaningar man står inför. Men det kommer ändå behövas politiska beslut inför varje nytt bygge eller varje avveckling. Så den processen kommer att finnas kvar.

Hon fortsätter:
– När man avstår från att arbeta med skolstrukturen och anpassa den över tid leder det till ständiga försämringar som man till slut inser att de inte är hållbara. Det får för stora konsekvenser för undervisningens kvalitet. Det är där man är nu i Östersunds kommun. Man vill förbättra undervisningens kvalitet och inser att det behövs fattas långsiktiga beslut. Barn- och utbildningsnämnden har ställt sig bakom beredningen. Nu går den upp till kommunstyrelsen den 10 maj, därpå tas den upp på kommunfullmäktige den 24 maj.