Öka kunskapen om skatterna
Tänk på att du arbetat ihop mer till staten än vad som framgår av lönebeskedet.
Det är ett nytt år och många har just summerat det gångna året och gjort bokslut.
För företag är det en naturlig del i verksamheten att följa upp ekonomin och ta lärdom inför nästa år. När det gäller hushållen har nog de flesta bra koll på hur mycket lön de får ut och de största kostnadsposterna. Men en kostnad som nog många inte tänker på är skatterna. Även här finns det anledning att följa upp och ta lärdom.
En anledning till att många inte tänker på skatten är att den ofta är dold. En sådan dold kostnad är arbetsgivaravgiften där en stor del bör betraktas som en skatt. Den enskilt största delen av arbetsgivaravgiften utgörs av den allmänna löneavgiften som är 11,62 procent på inkomsten.
Löneavgiften är en ren skatt som från början infördes för att finansiera EU-inträdet och som sedan blivit kvar. Totalt uppgår arbetsgivaravgiften till 31,42 procent och den svarar för ungefär en fjärdedel av alla skatter som betalas.
En så stor kostnad borde vi alla veta mer om, men enligt en mätning från Svenskt Näringsliv så underskattar nästan hälften (46 procent) arbetsgivaravgiften med mer än fem procentenheter.
Förklaringen är förmodligen att den inte alltid finns med på lönebeskedet. Tyvärr är det bara 43 procent av företagen som visar hela arbetsgivaravgiften på lönebeskedet. I de flesta lönesystem behövs det bara ett klick för att få med arbetsgivaravgiften på lönebeskedet. Här jobbar vi med att få fler att visa hela skatten.
Men även staten skulle kunna göra mer. På slutskattebeskedet från Skatteverket finns massor med intressant information, allt från TV-avgift till begravningsavgift, men tyvärr finns inget om arbetsgivaravgiften. Svenskt Näringsliv har därför lämnat ett förslag till regeringen om att denna information också borde finnas med.
Vi behöver öka kunskapen om vilka skatter vi betalar och hur stora de är. Det vore bra för debatten om skatter och vad vi får för våra pengar. Ytterst handlar det om demokrati och våra möjligheter att utvärdera hur de gemensamma resurserna används. Det senare är extra viktigt nu när vi befinner oss i ekonomiskt kärva tider. Svenska företag har länge haft höga arbetskraftskostnader. Företag i Sverige – och i norra Sverige i synnerhet – har haft en stark konkurrensfördel i form av ren och billig el. I en tid när svenska företags konkurrenskraft urholkas av höga energipriser blir det ännu viktigare att motivera de skatter som företagen belastas med.
Så nu när det är dags att summera året, tänk på att du arbetat ihop mer till staten än vad som framgår av lönebeskedet.
Ola Toftegaard, regionchef, Svenskt Näringsliv Jämtland
