Norge behöver inte Östersjöns strömming
Att sluta köpa norsk odlad lax skulle sannolikt inte göra någon skillnad för Östersjöströmmingen.
Ralph Rentzsch skriver i en ledare (240813) att om ingen köper norsk odlad lax så försvinner ”behovet av pellets och intäkterna uteblir för det storskaliga trålfisket”.
Så enkelt är det inte riktigt – att sluta köpa norsk odlad lax skulle sannolikt inte göra någon skillnad för Östersjöströmmingen. Fiskfoder handlas idag på en global marknad där bland annat Asien importerar mycket. Fiskfodret med Östersjöströmming skulle alltså säljas till andra länder.
Med detta sagt vill vi understryka att vi också är bekymrade över situationen. Norsk laxnäring har ingenting att vinna på att strömmingen i Östersjön dör ut. Tvärtom önskar vi att bestånden kan återhämta sig. Lika viktigt att understryka – vilket ofta inte framgår i debatten – är att norsk laxodling inte är beroende av strömming från Östersjön.
Laxens foder består till 70 procent av vegetabiliska råvaror. Endast 0,4 procent av fodret kommer från Östersjöströmming. Norsk laxnäring skulle därför klara sig utmärkt med foder fritt från strömming. För att rädda bestånden krävs politiska åtgärder. Exakt vilka åtgärder är inte upp till oss att ta ställning till, det är en fråga för Sverige och EU. Däremot välkomnar vi en diskussion om åtgärder för att strömmingen ska kunna räddas.
Charlotte Rapp, Norges sjömatråd
Svar av Ralph Rentzsch:
Norsk odlad lax en miljöbelastning – liksom storskaligt strömmingsfiske
Jag är inte förvånad att jag fått svar på min ledare.
Avsikten var just att sparka liv i debatten, inte bara kring rovfisket av strömming i Östersjön.
Utan även om den odlade norska laxen!
Norska laxodlingar är en enorm miljöbelastning som hotar den vilda laxen.
Inte minst genom de rymningar som sker och där den odlade laxen går upp i älvarna och försöker leka.
Ungefär två miljoner ton foder går åt att föda upp den norska odlingslaxen varje år.
Av detta foder består 70 procent av vegetabiliska råvaror som soja, majs, vete, raps, bönor och solrosfrön.
Av de resterande 30 procenten är 29,6 procent fiskrens bla från räkor.
Bara 0,4 procent är strömming från Östersjön men det innebär att det ändå är 8000 ton strömming som går till norskt laxfoder varje år.
Och det är många gånger mer än vad det småskaliga fisket efter surströmming lyckas landa.
Det bästa för strömmingen är att förbjuda det storskaliga trålfisket.
Det bästa för miljön kanske att förbjuda den norska laxodlingen?
Ralph Rentzsch
Chefredaktör och ansvarig utgivare
