Mysteriet kring högen på Lidhöjden

Är Skifteshöjden och Skeftesberget samma sak?
Vad är det för stenhög som finns på Lidhöjden? Det har folk undrat över i alla tider! Stenhögen finns tre, fyra kilometer söder om Indalsälven, en knapp mil väster om Stugun.

En som funderat är Christer Thor, skogstjänsteman som ofta haft anledning att vistas i området.

– Det är helt uppenbart att det varit en sorts anläggning skapad av människohand, säger han.

Vad det än har varit så har anläggningen, med tidens hjälp, rasat ihop. Som stenarna nu ligger är det en grop i mitten vars botten är belägen ett par meter under marknivån.

Christer stegar och försöker mäta högens omfattning.

– I varje fall åtta gånger tio meter.

Han går ner i hålet och ger ett bevis på att det är något som skapats av människohand.

– Stenarna är stora och lagda på varandra, som en mur. Och här ser du hur man kilat fast stenarna med mindre stenar.

Till saken hör att det inte verkar finnas så många stenar i området. De måste ha grävts upp och forslats fram från annat håll?

”Stenramlet” ligger alltså på Lidhöjden, i närheten av bergstoppen. Här har aldrig funnits någon bebyggelse, inga vägar och inga kända gränser.

Så vad var det som byggdes. Varför och när? Och av vem?

– Det ser nästan ut som ett värn men vilken funktion skulle ett sådant ha haft på en plats som den här?

– Tjärdal? Skulle inte tro det, varför anlägga en sådan så långt ifrån bebodda trakter. Lämningarna efter en tjärdal skulle inte se ut så här.

– Den närmaste bebyggelsen är en fäbodvall mellan Lidhöjden och älven.

Ska man helt avskriva möjligheten att fornlämningen (?) trots allt kan ha kopplingar till forntida gränser? Kanske till och med riksgränser? 

Det äldsta gränsdokumentet som undertecknad skrivare känner till är från ett stort gränsmöte i Sveg 1273. Här redovisas flera gränser, alla svårtydda, vilket gett upphov till diverse tolkningar. Gränsmötet skapade inga nya gränser, man bekräftade bara de befintliga.

J.M. Hemmingsson läste också rubricerade dokument och skrev, delvis i polemik med Flemström och Erik Lindgren, en kulturartikel som publicerades i ÖP 12 mars 1957. Han utgår från det kända gränsmärket ”Fulltuvan”, något söder om Fullsjön, öster om Borgvattnet, på gränsen mot Ångermanland.

”För det ärende vi är ute i väljes vägen efter den gamla tingslagsgränsen till Midskogsforsen. Den led vi följt här blir mycket stark därför att den hoptvinnas med tradition om gamla riksgränsen, omnämnd i Jämtlands och Härjedalens historia. Med tillförsikt går färden mot ett visst mål vidare från ”Näfveredestadt” över Skifteshögen ”där märket står” enligt en tolvmannasyn år 1545, följt i en urkund om Stugu-männens land. Slutligen efter en tröttsam men trevlig marsch är vi framme vid målet, en källa, ”stor och öppen vinter och sommar”, Hälsingelagens skata kieldu och Nils Ahnlunds- Skottkällan vid Dockmyr.”

Någon Skifteshög har vi inte hittat men väl Skeftesberget, på norra sidan älven, i höjd med Midskog. Enligt Hemmingsson ligger Skifteshöjden på södra sidan älven. Undertecknad var i alla fall på Skeftesberget för några år sedan för att leta efter ”märket” som väl måste vara en stensättning? En sådan hittades också men vad det betyder kan inte en lekman säga.

Om Hemmingssons tankar speglar den historiska sanningen kan Lidhöjden vara intressant. Lägger man en linjal på kartan mellan Midskogsforsen och Skottkällan, och ritar en rak linje, finns både Näferedestadh och Lidhöjden på, eller nära ”strecket”.

 – Vi hade hit en arkeolog för några år sedan men hon kunde inte direkt säga vad det var vi såg. Sedan vet jag inte mera. Jag ska kontakta henne och höra om hon kommit fram till något.

Fornlämning eller inte; det krävs nog både historiker och arkeologer för att sanningen om ”stenhögen på Lidhöjden” ska komma fram…

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på email
Dela på print
  • Annonser