Mörka prognosen för Bräcke – tappar 120 invånare 2020

Bräckes ekonomichef Henrik Kvist är bekymrad inför 2021. Skatteunderlaget krymper till följd av en befolkningsminskning, och de aviserade statsbidragen kommer inte att räcka till.
Bräckes ekonomiska situation är i ett kritiskt läge. Trots flera miljoner i statsbidrag är prognosen för 2020 minus 12,6 miljoner kronor. Samtidigt väntas kommunen tappa 120 invånare i år, vilket får stora konsekvenser för skatteintäkterna 2021. – Det ser inte alls bra ut, säger Henrik Kvist, ekonomichef.

Ser inte alls bra ut

Jämtlands Tidning skrev redan i vintras om Bräcke kommuns svåra ekonomiska situation för 2020 och framåt. I februari var prognosen för 2020 ett minusresultat på lite drygt 30 miljoner kronor.

När Henrik Kvist nu presenterar delårsbokslutet så är prognosen minus 12,6 miljoner kronor.

“I huvudsak beror förbättringar i utfall jämfört med budget på tillfälliga förstärkningar och engångspengar”, skriver han i delårsbokslutet.

Hur pass säker är prognosen på minus 12,6 miljoner kronor i dagsläget?

– Den är inte säker. Vi har bland annat ett återsök på 9,2 miljoner kronor för extra kostnader i samband med coronapandemin. Där har vi inte fått besked ännu, men det är pengar vi har med i prognosen.

– Sedan är det också så att det är mycket som har brunnit inne på grund av covid-19. Det är utbildningar och annat som inte har gått att genomföra. Det påverkar oss negativt.

Men det är när 2021 kommer på tal som Henrik Kvist börjar låta orolig på riktigt. Regeringens presenterade nyligen en kraftig budgetproposition som rymmer en satsning på 7 miljarder i generella statsbidrag till kommunerna. För Bräckes del handlar det om sammanlagt 7,8 miljoner kronor.

– Problemet är att det inte räcker. Min personliga åsikt är att utjämningssystemet inte fungerar. Det är inte lika villkor som gäller, säger Henrik Kvist.

Bräcke kommun är också hårt drabbat av utflyttning. Prognosen för 2020 är att Bräcke tappar 120 invånare – de allra flesta i arbetsför ålder.

– Det kommer att bli en enorm utmaning. Nettot mellan födda och döda är ovanligt stort. Tidigare trodde vi att elevantalet i skolan och barnomsorgen skulle sjunka, men så har det inte blivit. Det gör att vi har kvar de yngsta och äldsta, medan vi tappar personer som är mitt i yrkeslivet, säger Henrik Kvist.

Kostnaderna för försörjningsstöd ökar också. En förklaring är bland annat att många av de migranter som kom 2015 ännu inte är i arbete. Dessutom har coronapandemin försvårat möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. – Kostnaderna för försörjningsstöd ökar i linje med övriga landet. Det är en tendens som finns i de flesta kommuner, att vi har invånare som står allt längre från arbetsmarknaden.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på email
Dela på print
  • Annonser