Chefsarkeologen om samedebatten
LÄNET (JT) I höstas rasade debatten om samernas historia i JT. Det är en historia som är ständigt aktuell eftersom den används som motivering för rätten till markerna. Dessutom särskilt aktuell nu med Unescos upptagande av fäbodkulturen på kulturarvslistan. JT återupptar debatten och börjar med att låta Jamtlis chefsarkeolog Anders Hansson kommentera höstens debatt.
Anders Hansson menar att mycket av konflikterna mellan samer och majoritetsbefolkning kan förklaras med statens åtgärder under 1800-talet. -
– Dels att man helt planlöst delar ut mark till nybyggare och befintliga bönder. Och i princip glömmer bort rennäringen helt. Sedan upptäcker man det, överlantmätaren är här 1851 och konstaterar just det, att det här är helt fel. Då har det gått ganska långt och man lägger en plan för att köpa in det man gett bort. Det är då man får de här effekterna, att staten köper in gamla gårdar på renbetesfjäll. Det är de här som heter fjällägenheter idag, säger Anders och förklarar att då fick de som tvingades sälja i stället bli arrendatorer.
Så i det här andra steget när man köpte in mark var det nybyggare och så som råkade illa ut?
– Ja. Planen var att bejaka jordbruket och även få nybyggen där det tidigare inte funnits, till exempel mot fjällnära områden. Då delade man ut kolossala arealer till nybyggare eller befintliga jordbrukare. Det är väldigt väldokumenterat hur det gick till, svarar Anders.
Olle Larsson säger att hans farmor och farfar hade blivit fjällägenhetsarrendatorer efter statens tvångsinköp i slutet av 1800-talet. Så då drabbades de av den här andra vågen, av tvångsinköp?
– Ja, när staten insåg att man har skänkt bort renbetesfjäll, svarar Anders.
Så staten gjorde fel från början och försökte rätta till det och då blev det två fel?
– Ja, säger Anders.
Höstens debatt handlade till stor del om vilka som var först i Jämtland, samerna eller majoritetsbefolkningen. Olle Larsson hävdade att samer och rennäring är sentida i Sverige, att forskningen visar att majoritetsbefolkningen är ursprungsfolket i Sverige. Anders Hansson påpekar att den diskussionen har förts tidigare och där bland annat arkeologiprofessorn Stig Welinder gjorde en insats:
– Han argumenterade ganska väl för att det inte går att föra en diskussion om vem som är mest ”ur” därför att någonstans i forntiden förlorar sig den här indelningen i grupper. Men däremot är han ganska tydlig med att det går att spåra samiskt språk och liv åtminstone de senaste två tusen åren. Sedan börjar det bli ganska besvärligt. Det här med renskötseln, den är antagligen väl etablerad på 800-talet redan, säger Anders och tillägger att i Jämtland och Härjedalen finns det gott om dateringar av samiska bosättningar de senaste tusen åren och att det finns spår som leder ännu längre tillbaka i tiden på några platser. Däremot var jordbruket relativt sent.
Samtidigt menar Anders att frågan om vilka som var först inte bara är omöjlig att svara på, den är även irrelevant för frågan om samernas ställning som urfolk.
– Urfolksdefinitionen bygger på att det är ett folk som finns. Samerna är ett folk med ett eget språk och en egen kultur. Som finns när man koloniserar norra Sverige och norra Norge och drar upp gränserna.
