Bevara Riksarkivet i Östersund

Riksarkivet i Östersund hotas av nedläggning. Vi är många som reagerar starkt negativt på beskedet och har i en skrivelse (2024-08-27) till kulturministern, kulturdepartementet, Riksdagens kulturutskott samt till Riksarkivarien förordat en ökad satsning på arkivet eftersom det är en viktig aktör i länet.

Det svar vi fick från Riksarkivarien var så korthugget att vi först inte uppfattade det som en inbjudan till dialog. Mailet, som avslutades: ”Vår användning AI-teknik öppnar upp arkiven och gör dem tillgängliga för många fler på ett helt nytt sätt. 

Jag ser fram emot samtal och diskussioner med er alla om hur Riksarkivet och era verksamheter kan samverka för medborgarnytta, innovation och ny kunskap och forskning”, vittnar om att innehållet i vår första skrivelse inte riktigt har nått fram.

Vi – kommun, region, universitet, länsmuseum, samiskt museum, länsstyrelse, turismsektor, skola, föreningsliv och många andra i Jämtlands län – samarbetar nämligen redan med Riksarkivet i frågor som rör medborgarnytta, innovation och forskning. 

Vi lyfter dagligen arkivmaterial som en grundpelare i det demokratiska arbetet. Arkivmaterial gör vårt samhälle transparent och beslut spårbara. 

Det sätter namn och ansikten på historiska skeenden som annars ter sig diffusa och obegripliga. Vi regionala aktörer engagerar oss i den här frågan för att vi värderar arkiven och arkivmaterialen. 

Några exempel på viktiga samarbeten som redan pågår är Riksarkivets i Östersund unika kompetens och nätverkande rörande samiska arkiv, Riksarkivets växande samarbete med Mittuniversitetet kring forskning och utbildning, den omfattande arkivpedagogiska verksamheten som utmärker sig på riksnivå, och den rika föreläsningsverksamheten som bedrivs tillsammans med Föreningsarkivet i Jämtlands län och länsmuseet Jamtli – verksamheter som har stor betydelse för länets invånare och skolor 

Vår poäng är att dessa samarbeten inte berikas, utan hotas, om arkivmaterialet flyttas och receptionsdisken försvinner. Den digitalisering och AI-teknik som lyfts fram som lösningen för framtiden, hjälper oss inte alls. 

Bara en ytterst liten del av arkivmaterialet är digitaliserat. Digitalisering ”on demand” är bara användbart för den forskare som vet exakt vilka dokument han eller hon är ute efter. Kärnan i arkivforskning går förlorad – den kunskapsbyggande process det innebär att gå igenom större mängder material för att i slutänden kanske hitta något man inte visste fanns, men som möjliggör bredare och djupare perspektiv på det ämne man studerar. 

Majoriteten av besökarna till arkiven har dessutom otillräckliga förkunskaper om vilka material som finns och vilka frågor man kan ställa. Arkivpersonalen – fysiska människor som går att tala med i en fysisk miljö – är därför ovärderlig i den demokratiska process som arkiven möjliggör. Eller ska framtidens Riksarkiv bara vara en myndighet för högutbildade, för de redan insatta? 

Vi lever i en tid när vi vet alltings pris men ingentings värde. Det är förvånande att en institution som Riksarkivet inte ser till de kvalitativa aspekterna av sin verksamhet, utan bara betraktar verksamheten i Östersund som en bekymmersam kostnad. En nedläggning av arkivet i Östersund skulle inte vara tillräcklig för att rädda Riksarkivets ekonomi. 

Vi vill därför att Riksarkivet i den planerade utredningen av framtiden för verksamheten i Östersund är öppna för att resultatet också kan bli ett bevarande och en förstärkning av Riksarkivet i Östersund. 

Med vänlig hälsning, 

Olov Amelin

landsantikvarie

Jamtli 

Bengt Bergqvist 

Regionstyrelsens ordförande 

Region Jämtland Härjedalen 

Jerker Bexelius 

Verksamhetschef 

Gaaltije – Saemien Museume

Anders Fällström

rektor 

Mittuniversitetet

Charina Knutson

chef

Nordiskt Centrum för Kulturarvspedagogik

Effie Kourlos 

1:e vice ordförande kommunstyrelsen

Östersunds kommun 

Joel Nordkvist

vice ordförande

Jamtli

Robert Uitto 

Ordförande 

Jamtli