Krokoms framtid äventyras av ogenomtänkta beslut

De västra delarna av Krokoms kommun, särskilt Offerdal och Alsenområdet, har sett en fantastisk befolkningstillväxt under det första halvåret 2024. I Offerdal föddes dubbelt så många barn jämfört med riksgenomsnittet, enligt Skatteverkets statistik. Signaler pekar också på att Alsenområdet följer en liknande trend. 

Denna positiva utveckling visar att unga familjer lockas att flytta hit, och att de västra delarna av kommunen växer. Enligt både statistik och prognoser fortsätter den här trenden, vilket gör det ännu viktigare att se över kommunens beslut som påverkar denna utveckling. 

Mot denna bakgrund framstår beslutet att lägga ner en välfungerande och betydelsefull förskola i Landön som både oansvarigt och kortsiktigt. Jannike Hillding (M), som har ansvaret för detta beslut i sin roll som Barn- och utbildningsnämndens ordförande, sätter inte bara en bromskloss för den positiva tillväxt som de västra delarna av Krokoms kommun upplever, utan hotar även framtida utveckling. 

Den bristande dialogen och avsaknaden av ett ordentligt beslutsunderlag gör det hela ännu mer oacceptabelt. När kommunen växer behövs fungerande samhällsservice, inte nedskärningar. 

Beslutet om att lägga 800 miljoner kronor på att bygga ett nytt avlopp i Krokom och Åsområdet är knappast en garanti för framtida inflyttning i dessa områden. Inflyttning sker där det finns jobb, service och trygghet för familjer, något som riskerar att försvinna från de västra delarna av kommunen om service som förskolor fortsätter att försvinna. 

Det är också svårt att förstå detta beslut när vi minns att Moderaterna, med Jannike Hillding i spetsen, gick till val på att förbättra närservicen och värna småskolor. De har dessutom betonat att kommunen ska fokusera på sin kärnverksamhet. Att lägga ner en fungerande förskola är en direkt motsägelse till Moderaternas vallöften. Det visar en total brist på vilja och ambition att leverera på det man lovat, något som jag hoppas att väljarna inte glömmer inför nästa val. 

Problemet blir ännu tydligare när vi ser hur andra förskoleprojekt hanterats. Under tidigare mandatperiod beslutade samma politiker att bygga en överdimensionerad förskola i Krokom med plats för 170 barn, utan att ha gjort ordentliga prognoser. Vid invigningen i september fanns där endast 100 barn, fördelade på 10 avdelningar. 

Det ger i snitt 10 barn per avdelning. Samtidigt måste förskolorna i de västra delarna av kommunen prestera med 18 barn per avdelning för att få drivas i kommunal regi, enligt kommunalrådet Maria Jakobsson (S). Detta visar en tydlig och oacceptabel ojämlikhet i hur olika delar av kommunen behandlas, vilket går emot den kommunala likställighetsprincipen. 

Krokoms kommun behöver se över sin prioritering. 

Problemet är inte de områden som växer, utan de som står still, samtidigt som det mesta av skattemedlen läggs där. Att växa som kommun handlar om att främja samverkan mellan civilsamhället och politiken. 

Det kräver strategiska och långsiktiga beslut som stöder de delar av kommunen där framtiden ser ljus ut, och som skapar möjligheter för fler unga familjer att slå sig ner och bygga sin framtid här. 

De västra delarna av Krokoms kommun har en ljus framtid, men den riskerar att släckas av ogenomtänkta beslut. Det är hög tid att kommunens ledning lyssnar på invånarna och ser till att hela kommunen får chans att växa och utvecklas. 

Karin Bångman, politiskt oberoende i KS och KF