Magnus Hansson, som jobbar med IT på ett större IT-bolag, efterfrågar bättre tydlighet i det nya EU-projektet dRural. Ingen förstår vad som ska göras eller vad målet är.
Magnus Hansson, som jobbar med IT på ett större IT-bolag, efterfrågar bättre tydlighet i det nya EU-projektet dRural. Ingen förstår vad som ska göras eller vad målet är.

Nytt EU-projekt för 150 miljoner utan resultatmål - "Flum" menar IT-expert

Ett stort EU-projekt på 150 miljoner med huvudkontor i Spanien har nu landat i länet och i Krokom, flera hundra mil därifrån. Nästan 20 miljoner går till länet varav fyra miljoner till Krokoms kommun.

Publicerad

Det beskrivs med ord som ”ekosystem”, ”unik, ny digital plattform”. Men det är högst oklart hur pengarna ska användas och vad de ska resulterar i för medborgare och företag.

Det nya projektet har fått namnet dRural och ska pågå i tre år. Det tycks vara en skrivbordsprodukt från Bryssel, ett Horizon-projekt, pengarna kommer från EU’s ramprogram för Forskning och Innovation.

Vad projektet ska resultera i går inte att få svar på, det framgår varken av EU-informationen eller de i länet som utsetts att styra över detta – Krokoms kommun, regionen och Peak Innovation. Det är svårt för en utomstående att förstå vad dessa pengar ska resultera i för nytta för landsbygden, för människor och företag som lever och bor där.

– Det här var ett riktigt flum, säger Magnus Hansson som jobbar med IT på ett större IT-bolag i Östersund. Detta sedan Jämtlands Tidning bett honom läsa på om projektet för att se om han som är insatt i IT kan förklara vad det egentligen går ut på.  

– Det verkar som om det ska bli någon typ av webbplattform som det ska säljas varor och tjänster på. Men de har inte definierat om det finns ett behov av en digital plattform i glesbygden, de har inte frågat medborgarna om detta. Det får mig att undra om de som bor i Krokoms glesbygd kommer att ha hört talas om det här projektet, om tre år när projektet är slut. Jag är tveksam, säger Magnus Hansson.

Det han saknar ur ett medborgarperspektiv är: varför det här projektet genomförs och var pengarna ska användas till?

– Det framgår inte vad de vill med pengarna. Vad är målet och vad är syftet? På EU:s hemsida kan man läsa att det här ska fungera i Kroatien, Nederländerna och i Jämtland.

Han vänder sig också mot retoriken, det används väldigt många så kallade populära ord som ”ekosystem runt verktyg”, ”agila lösningar” osv.

– De har använt trendiga ord bara för att det ska se snyggt ut. Men dessa blir obegripliga när de inte har någon koppling till vad som ska åstadkommas i projektet. Det blir ett snömos av ord. Kanske är det så att de redan vet var pengarna ska gå och vem som ska få dem, och att det är därför allt är otydligt, spekulerar Magnus Hansson.

Jämtlands Tidning kontaktade Krokoms kommundirektör Jonas Törngren, men han hänvisade till Li Zackrisson på Region Jämtland Härjedalen. Hon är projektledare tillsammans med Daniel Eurenius på Peak Innovation. Hon förklarar att det handlar om en ”unik, ny digital plattform”. Daniel Eurenius menar att det handlar om att boende i glesa strukturer ska göras mer attraktivt med ny teknik.

– Förutom plattformen arbetar länets konsortium med att skapa ett nytt ekosystem runt verktyget. Det betyder i praktiken att vi säkerställer samhandling och skapar förutsättningar för nya sätt att göra affärer på. Vi kartlägger intressenter och ser över medborgarnas behov som en del i detta, säger Li Zackrisson.

Magnus Hansson säger om detta; – Det här är fullkomligt obegripligt för medborgarna. Att bygga en webbplats för försäljning av varor och tjänster är inget innovativt det finns redan. Problemet när man skapar den här typen av digitala plattformar är att det brukar bli så dyrt att ingen vill vara med på dem. Så frågan är vad händer sedan, efter tre år? Vem ska betala för den digitala plattformen då? Hur ser planen ut för fortlevnad?

– Jag har inte kunnat hitta att det finns några som helst mål med det här projektet. Eller till vem eller vilka det här projektet vänder sig.

”Connecting you to the services you need” är dRurals devis. Projektledaren Li Zackrisson förklarar mer:

–dRural kan liknas vid en stor marknadsplats för tjänsteutbud. Ett mycket stort utbud av kommersiell och offentlig service kommer finnas samlat på ett ställe. Då blir det enklare att kunna bo och verka på den plats du vill, oavsett geografiska mått, säger hon.

Men webben och olika hemsidor för både kommersiell och offentlig service finns ju redan. Internet – world wide web –föddes 1983 och den första webbplatsen kom 1991. De allra flesta företag som satsar idag har en egen webbplats, åtminstone facebook och finns därmed redan på nätet. Vad hjälper denna jättewebbplats, denna webb i webben, den enskilde medborgaren eller företaget i Krokoms glesbygd? Varför ska man klicka in sig in där istället för direkt på den enskilda hemsidan?

Näringslivschefen på Krokoms kommun, Anna-Carin Svedén, lyfter fram nya transporttjänster, samåkning, co-working som exempel för denna marknadsplats i ett pressmeddelande från kommunen. Men detta utan att förklara hur Regionen, Peak Innovation i Östersund, eller för den skulle Krokoms kommun ska bidra med co-working i kommunen. Eller om det ny handlar om att bygga fysiska co-working kontor i glesbygden. Detta framgår inte.

– Finansiering för produkt- och tjänsteutveckling i den nya plattformen kan betyda olika saker för olika företag, förklarar Li Zakrisson.

På tal om finansiering, säger Li Zakrisson:

– Det finns ingen form av medfinansiering från Krokoms sida idag. Att arbeta med Horizon har ofta en annan struktur än övriga externa medel. Jonas Törngren förtydligar vad gäller arbetsinsatsen för Krokoms del:

–Just nu möter vi upp projektets krav med del av tid från näringslivsrådgivare och ekonom samt del av en projektanställd person (under 2021) som är anställd för att arbeta med att utveckla fler e-tjänster i Krokoms kommun. Vi tidsför det arbete vi lägger ned och blir ersatta av projektet. Hur det kommer att se ut över tid beror på hur dRural utvecklar sig.

Magnus Hansson slutligen, tycker detta projekt borde vara något att kika närmare på för en viss person, när det handlar om det ekonomiska:

– Det här otydliga projektet som helt saknar mätbara mål, det borde intressera Slöseriombudsmannen, avslutar han.

LOTTE MJÖBERG OCH KARIN BÅNGMAN

Powered by Labrador CMS