Kommande strandskyddsregler får inte bli ett nytt misslyckande

Det är av största betydelse för många kommuners utveckling att få ökade möjligheter att bygga och bo strandnära. Att kunna bygga nära vattnet i attraktiva lägen kan innebära att utflyttning kan vändas till inflyttning, inte minst i norra Sverige.

Förväntningarna är därför stora på utredningen om strandskyddet som kommer att presenteras strax innan årsskiftet.  

I direktiven till utredningen sägs att strandskyddet ska göras om i grunden. Hänsyn ska tas till att tillgång till sjöar och stränder varierar i landet, likaså befolkningstäthet och exploateringstryck. I direktiven till utredningen slås också fast att det ska bli betydligt lättare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Allt detta är väldigt bra intentioner och nu gäller det att utredningen verkligen levererar ett förslag som gör skillnad.  

Strandskyddsreglerna har länge kritiserats för att inte vara anpassade till det faktum att Sverige ser olika ut. Det finns kommuner där antalet sjöar är betydligt fler än antalet invånare. Det säger sig självt att det är orimligt att ha samma regler i dessa delar av landet som vid hårt exploaterade stränder nära storstäderna. Utredningen måste leverera förslag som tar hänsyn till detta och göra det avsevärt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Det lokala och regionala inflytandet måste få ett större genomslag när frågor om strandskyddsregler ska prövas mot verkligheten. Vi är övertygade om att nya strandskyddsregler kan förenas med att den allemansrättsliga tillgängligheten värnas. I hårt exploaterade områden kan det innebära att skyddet behöva stärkas.  

De förändringar som gjorts av strandskyddet under 2000-talet har haft ambitioner om att ta större hänsyn till att exploateringstrycket varierar runt om i landet. Målsättningen har också varit att ge kommunerna större inflytande. Tyvärr har tidigare ambitioner om mer differentierade regler och ökad lokal beslutanderätt inte lett till någon positiv förändring i praktiken. Det är därför avgörande att utredningen den här gången verkligen lever upp till uppdraget i direktiven och lägger förslag som tar hänsyn till att Sverige är ett land med stora variationer.  

Utredningen måste även ta hänsyn till andra befintliga skyddsformer. Ofta överlappar olika skydd varandra och bildar ett tydligt hinder mot investringar och utveckling. För att undanröja dessa risker måste kunskaperna om norra Sverige förbättras. Idag är de digitala underlagen för de norra delarna av landet undermåliga. Vi förväntar oss att utredningen bidrar till att likvärdiga planeringsunderlag finns tillängliga för hela landet. De är en förutsättning för att de olika skyddsformernas totaleffekter ska bli synliga.   

Mer tillåtande strandskyddsregler i områden med liten befolkning och stor tillgång till stränder kan få avsevärd betydelse för tillväxt och utveckling. Bland annat kan fastighetsvärden öka vilket i sin tur innebär bättre möjligheter till finansiering. Tillgång till kapital innebär i sin tur ökad ekonomiska aktivitet som i sin tur skapar bättre utkomstmöjligheter för de som vill bo och verka på landsbygden. 

Samtidigt som fastighetspriserna i många städer når rekordnivåer är det på andra håll i landet svårt att finansiera nybyggnation. Värdet på ett hus kan när det står färdigt vara betydligt lägre än kostnaden för att bygga det. Genom att ge bättre möjligheter att bygga i attraktiva lägen nära vatten skulle fastighetspriserna stiga och därmed också göra det möjligt att i större utsträckning kunna låna hos banken för att finansiera bygget. Det skulle vara attraktivt för såväl permanentbostäder som för fritidshus samt för den som vill bedriva näringsverksamhet.  

Vi ser med största förväntan fram emot strandskyddsutredningens förslag. Den här gången finns inget utrymme för misslyckanden. Förslagen måste på riktigt anpassas efter att Sverige ser olika ut och leverera regler som innebär att det blir betydligt lättare att bygga i strandnära lägen på landsbygden. Lika avgörande som ändringar i regelverket är tillämpningen och tillsynsmyndigheternas förhållningssätt.  

Elise Ryder Wikén (M)  
Regionråd i Jämtland Härjedalen  

Nils-Olov Lindfors (C) 
Regionråd i Norrbotten 

Claes Nordmark (S) 
Ordförande Norrbottens kommuner 

Richard Carstedt (S)  
Regionråd i Västerbotten 

Hans Lindberg (S) 
Ordförande för primärkommunala beredningen Västerbotten 

Glenn Nordlund (S)  
Regionstyrelsens ordförande i Västernorrland 

Erik Lövgren (S)  
Kommunstyrelsens ordförande i Ånge 

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på email
Dela på print
  • Annonser