LEDARE
Julen är här – igen!
Ursprungligen en religiös helg för att fira Kristus födelse! Idag mest ett tillfälle för att öka konsumtionen och skicka handelns försäljningssiffror till nya glädjenivåer.
Själv har jag firat jul på många ställen och på många sätt. Otroligt äcklig glöggvariant i Minsk som jag aldrig glömmer, speciellt inte kombinationen med sushi.
Lussebullar och pepparkakor, svensk glögg och skinka i samband med nordisk julgudstjänst i Bangkok.
Är väl så där med varm glögg i 35 graders värme! Behållningen var den svenska prästen som av någon anledning började dra norgehistorier från predikstolen!
Med tanke på att hälften av de närvarande var norrmän blev stämningen lite …..låt oss säga, ansträngd. På Bali drickande den lokala ölen, Bir Bintang.
Det blev några julöl om inte allt för många. Därför var det överraskande att må som om jag blivit uppäten och utspydd dagen efter.
Det blev mycket klarare när jag läst på etiketten till en av tomflaskorna och noterade att som konserveringsmedel ingick formalin!
Ni vet det som djurfoster och annat brukar ligga och skvalpa i på biologin? Jul i Samarkand, inbjudna till några vänner som höll med superstor julgran och som dukat upp ett magnifikt julbord.
Precis när alla skulle sätta sig till bords däckade Shamil, en inte helt nykter närvarande turkmen.
I fallet fick han med sig julgranen som föll rakt över julbordet i ett regn av glassplitter från de handblåsta handmålade ryska julkulorna!
Vi gäster fick i all hast äta snabbt grillad shashlik stående och dricka armenisk konjak. Shamil tror jag fick en enkel biljett hem till Ashgabat!
De bästa jularna har varit på hemmaplan med de nära och kära. Lugna familjejular där montering av julklappar som lego eller Märklinbanor sysselsatt alla.
Det är skönt med en lugn stund i en allt oroligare omvärld. Har man dessutom ekonomi att köpa julklappar och god mat blir det en riktigt jul!
Nu har inte alla det. Aldrig märks klyftorna i samhället mer än vid de stora helgerna.
Enligt SCB levde sex procent av befolkningen i Sverige i materiell fattigdom 2023.
Det är en halv miljon människor. Andelen fattiga har ökat med två procentenheter mellan 2021 och 2023.
Av de indikatorer som mäter materiell och social fattigdom är det vanligast att inte ha råd att betala en större oförutsedd utgift. 20 procent av befolkningen 16 år och äldre klarar inte det.
Den näst vanligaste är att inte ha råd med en veckas semester per år, vilket gäller 11 procent av befolkningen.
För många är alltså julen mindre en höjdpunkt och mer ett problem kring hur man ska få ihop det med klappar och mat. Å
ret som snart tar slut är 2024 och inte på många år har så många varit fattiga i Sverige.
Det är något att tänka på, inte minst för våra politiker. Speciellt med tanke på att vi alla blivit fattigare de senaste åren. Skenande priser på det mesta och höga räntor har kraftigt urholkat hushållens ekonomi. Nog om det, nu är det jul och jag önskar er alla en riktigt God jul och Ett Gott Nytt år!
