Nya Remonthagen – låt plan- och bygglagen göra sitt jobb

Projektet Nya Remonthagens har otroligt attraktiva egenskaper som bevisas i Magasin Nya Remontaghen. Det handlar inte om profilbyggnader, det handlar om en profilstadsdel. Varje aspekt av projektet är gediget genomtänkt, från parkeringslösningar till fasadutformningar. Dessutom är projektets genomförbarhet god med hänsyn till ekonomin.

Projektet skulle verkligen placera Östersund på kartan, snarare än ett högbostadshus som finns med samma form och kanske andra kulörer på ytterligare tre andra medelstora städer. Nya Remonthagen skulle sticka ut i det gråaktiga planeringslandskapet som tyvärr kännetecknar många kommuner.

Låg konkurrens bland exploatörer, svårigheter att få långivare och höga produktionskostnader är ofta avgörande för hur bebyggelse planeras och byggs, vilket framgår år efter år av Boverkets bostadsmarknadsenkät. Dessa strukturella faktorer är såklart ingen match för enskilda kommuner som ofta, trots ambitiösa intentioner, är tvungna att bortse från sina hållbara planeringsprinciper för att kunna tillgodose bostadsbehovet för sina invånare.

Med projektet Nya Remonthagen har Östersunds kommun möjligheten att leva upp till sin vision (bland annat genom deltagandet i Viable Cities) och samtidigt se till att kommunens planberedskap potentiellt utökas med ett högkvalitativt bebyggelseinslag i ett strategiskt läge.

I detta sammanhang är kommunstyrelsens ”nej” till samråd extremt märkvärdigt. Detta särskilt med tanken på det fortfarande dystra läget för byggbranschen och det stora engagemanget från allmänhetens sida (som har tyckt till både positivt och negativt om projektet).

Plan och bygglagens mening är att olika samhällsintressen ska vägas mot varandra i en öppen och demokratisk process, samtidigt som enskildas rättigheter ska beaktas. Varför anses Nya Remonthagen inte förtjäna en lämplig arena för debatt och för att bli prövad enligt lagstiftningens intentioner?

Östersundmedborgare, tidigare samhällsplanerare på Länsstyrelsen.