Jämtvinds VD svarar på kritiken – det är inte vi som splittrar bygden

Låt mig få bemöta den skribent som tycker att jag ska skämmas för att så split och osämja i bygden. Nej, det är inte Jämtvind eller jag som skapar osämja i bygden, däremot bör högröstade motståndare tänka efter hur de själva polariserar debatten.

Alla i Ragunda är inte emot vindkraft, jag får återkommande höra från enskilda personer och företagare som av rädsla avstår att själva ställa sakliga frågor på samråd eller framföra egna åsikter om de avviker från det högröstade men begränsade motståndet som finns.

Ska det verkligen varaatt de som redan har en uppfattning ska hindra andra från att bilda sig en egen? Jag har själv blivit påhoppad och hotad av okända personer som försöker påverka mig. Är det så vindkraftsmotståndare vill bli uppfattade?

Ragunda är ingen isolerad ö, varken gällande klimatkrisen eller det europeiska elnätet. Den el som produceras på ett förnyelsebart och hållbart sätt i Ragunda bidrar till att pressa ut dyr och klimatfarlig fossil – el ur det europeiska elsystemet. Det finns ingen som kan säga att vi jämtlänningar inte bidrar till den gröna omställningen. För är det någon som gör skillnad varje dag så är det vi. Det borde vi alla vara stolta över.

Vindkraft och annan förnyelsebar energi behöver inte byggas ut bara hos oss, utan hela Sverige ska vara med och ta ansvar. I ansvarstagandet ligger också att hushålla med resurserna och följa de lagar som gäller. Miljöbalken är tydlig om att bästa möjliga teknik ska användas. En viktig och avgörande del för ett långsiktigt hållbart samhälle är att hushålla med resurserna oavsett om det gäller material eller mark.

Energimyndighetens bedömning är att Sverige behöver 90 TWh vindkraft för att nå de nationella målen om ett förnyelsebart elsystem till 2040. År 2000 hade det krävt en utbyggnad med 18 000 verk men teknikutvecklingen innebär att man 2021 kan få ut lika mycket effekt med 4 200 verk. Detta för att man idag bygger högre verk med bättre verkningsgrad.

Ansvarstagandet innebär också att vid planering inför byggnation göra bästa möjliga förberedelser utifrån miljöbalkens, plan- och bygglagens och kommunens krav på en projektör. Detta betyder ingående planering, studier och återkommande inventeringar krävs innan ett tillstånd kan ges. Dessa analyser kan, tillsammans med kommunens och andra myndigheters handläggningstider, innebära att teknikutvecklingen går fortare än den kommunala byråkratin vilket innebär ytterligare investeringar i förarbeten.

Angående bygdemedel så kan jag säga att eventuell försäljning av ett projekt inte påverkar detta. De avtal som görs om bygdemedel är juridiskt bindande och följer med i samband med ägarbyten. Ragunda kommun är en tung part i Sveriges vind- och vattenkraftkommuner som på ett mycket aktivt och förtjänstfullt sätt driver frågan om reglerad och rättvis återbäring gentemot staten. Jämtvind är en liten aktör men tillsammans med våra branschkollegor har vår branschförening Svensk Vindkraft krokat arm med FSV för att driva frågan.

Avslutningsvis, det är inte vindkraften som är ett hot mot vårt vackra Jämtland. Det är den allt mer akuta globala klimatkrisen med sina förödande konsekvenser: stigande medeltemperatur, rubbade ekosystem, torka, översvämningar och skogsbränder som är det verkliga hotet. Att ta varanaturens egna förnyelsebara resurser för att rädda planeten är en del av lösningen.

Anders Strömblad, Jämtvind

Powered by Labrador CMS