Antikvarie Karl-Johan Olofsson i arbete med drönaren vid Tibrandsholm.

Så vill Jamtlis arkeologer använda drönare

ÅRE (JT) I ett metodprojekt har Jamtlis arkeologer provat att använda sig av drönare, i ett försök att effektivisera fältarbetet. Det är alltså inte de fysiska fornlämningarna som varit det viktiga i projektet.

Publicerad

Antikvarie Anna Engman berättar mer om användningen av drönare:
Det var inte för att slippa gå ut i fält utan kanske mer för att kunna avgöra om en plats är mer eller mindre intressant. Av olika anledningar vidgades projekt till att mer övergripande se på möjligheten att använda drönaren i andra moment.

Drönare prövades på tre olika platser: vid sjön Juvulns stränder, vid Tibrandshögen och i Odensala. I Juvuln valdes tre områden ut med 27 delområden. Anna förklarar:

Exemplet i Juvuln gav som resultat att de lämningar som vi förväntade oss att hitta utefter stränderna (boplatser) inte går att se med den utrustningen vi har. Lämningarna behöver vara större än 1 m i diameter för att synas med vår utrustning. Det beror på att för att inte bildbehandlingen efteråt ska bli alldeles för betungande så går det inte att flyga så lågt som vi skulle behöva. Metoden skulle fungera bra vid dokumentation av exempelvis vattenanknutna lämningar som ofta kan vara svåra att ta sig till på grund av vattnet  men ändå är ganska stora (flottningslämningar) eller på lämningar belägna i öppen terräng.

Drönaren flyger igen vid Juvulns stränder, efter provisorisk lagning efter kraschen.

Vid ett tillfälle kraschade drönaren i en parkerad bil vid Juvuln. Det visade sig också att efterbehandling utan internet inte fungerade.

I Odensala användes drönaren för att se om den skulle kunna fungera för att ta lodfoton över utgrävningsplatser, något som annars kräver ställningar av olika slag för att komma upp på bra höjd.
Resultatet där var att det går att göra med utrustning
en men att metoden måste förfinas. Vid Tibrandshögen användes drönaren till att dokumentera de stigar som idag går upp på högen. Grundsyftet var att skapa flygbilder över området där stigarna syntes bättre än på de flygbilder/ortofoton som Lantmäteriet tillhandahåller.


Många erfarenheter togs tillvara och Anna Engman avslutar:

Slutsatsen är i alla fall att vi kommer att kunna använda drönaren till olika moment både inom arkeologi och byggnadsvård men vissa saker behöver vi bli bättre på och den utrustning vi har funkar inte till allt.

Powered by Labrador CMS