Jämtland på väg mot utanförskapskris – var åttonde vuxen bidragsförsörjd

I coronakrisens spår är Sverige – och Jämtland – med hög fart på väg in i en ny utanförskapskris.

Var åttonde vuxen lever på sociala ersättningar, allra värst är situationen för utlandsfödda och unga. Många har svårt att komma in på arbetsmarknaden och riskerar att fastna i utanförskap.

Utifrån data från SCB kan utanförskapet i Jämtlands län, mätt i helårsekvivalenteri, idag beräknas till 9.411 personer. Det motsvarar 13 procent av alla invånare i arbetsför ålder. Andelen är dock mindre än i riket, där utanförskapet motsvarar 14 procent av befolkningen i arbetsför ålder.

Att så många personer i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden innebär en enorm samhällsekonomisk kostnad. Med hjälp av SCB:s simuleringsmodell FASIT har Svenskt Näringsliv beräknat betydelsen för skattebetalarna och statskassan om dessa personer istället skulle komma i arbete.

Den årliga nettovinsten för statskassan skulle uppgå till cirka 340.000 kronor per person. Den totala kostnaden för dagens utanförskap i Jämtlands län motsvarar därmed drygt 3 miljarder kronor per år. För hela Sverige uppgår kostnaden till drygt 270 miljarder per år, vilket motsvarar hälften av sjukvårdens kostnader. Det framgår av en artikel på DN Debatt, skriven av Jonas Frycklund och Johan Lidefelt vid Svenskt Näringsliv.

Även en mindre minskning av utanförskapet skulle ha mycket stor betydelse. En 20-procentig minskning av utanförskapet i Jämtlands län skulle t ex sänka de offentliga utgifterna med mer än 600 miljoner kronor per år. Men utvecklingen går istället åt fel håll.

Enligt Arbetsförmedlingen steg antalet personer i Jämtlands län som varit arbetslösa 6–12 månader med 45 procent under 2020 (vilket kan jämföras med 57 procent i riket). Även gruppen som varit arbetslös längre än 12 månader har växt, och uppgår idag till 1.346 personer i länet, många av dem utlandsfödda.

Sverige har under lång tid haft ett större arbetslöshetsgap mellan inrikes och utrikes födda än de flesta länder. På senare år har gapet ökat ytterligare. I december 2020 var arbetslöshetsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige hela 16 procentenheter. I Jämtlands län är gapet ännu större, 17 procentenheter.

En annan grupp som tappat mark på ett oroväckande sätt är ungdomar, där många nu varit arbetslösa länge. Det senaste året ökade antalet unga i länet som varit arbetslösa i 6–12 månader med 39 procent (68 procent i riket).

Det är väl dokumenterat att långa perioder av arbetslöshet i början av arbetslivet kan ha en mycket negativ påverkan på karriär- och löneutveckling längre fram. De ungdomar som varit arbetslösa under hela eller stora delar av pandemin får en väldigt dålig start på sitt vuxenliv och riskerar att fastna i utanförskap och sociala problem senare.

Ola Toftegaard, regionchef, Svenskt Näringsliv Jämtland

Powered by Labrador CMS