Skarp kritik mot SFI Krokom

Undervisningen vid SFI Krokom bedrivs vid Nyhedens skola. Foto: Torbjörn Aronsson (arkivbild)

Lärare och elever missnöjda med utbildningen

KROKOM (JT) Lärare och elever riktar kritik mot språkundervisningen. Invandrare som kommer till ett helt nytt språk upplever att de inte får tillräcklig hjälp.

Undervisningen i Svenska för invandrare (SFI) bedrivs i Krokoms kommun av företaget ExLearn Education. Detta företag har tagit över efter Miroi som gick i konkurs i oktober 2018, men personalsammansättningen är delvis densamma.

Nu slår två tidigare lärare larm om undervisningen som de menar är undermålig på en rad punkter och har även tidigare i år lämnat in anmälningar till Skolinspektionen. Främst menar de att eleverna inte får lära sig tillräckligt bra svenska för att de ska kunna formulera sig skriftligen och muntligen. De slutade under år 2018 men har behållit kontakt med många elever och har därmed fortfarande en insyn i verksamheten.

De elever som JT talat med är både studerande nu och tidigare elever som slutat på SFI Krokom, men nyligen gått över till SFI på annan ort för att de varit missnöjda. De bekräftar att de inte fått lära sig tillräcklig svenska på SFI Krokom. Asante kommer från Afrika och på frågan hur hon upplevde SFI-utbildningen i Krokom svarar hon:

– Inte bra. Dålig.

Från ett arabiskt land kommer Lea, som på frågan om det var en bra utbildning säger:

– Inte så mycket, och tillägger att eleverna pratar arabiska och andra språk med varandra på lektionerna.

– Lärarna sitter kl. 9-16 och bara skriver text och inte förklarar på tavlan.

– De saknade bra lärare i grammatik, säger Lea och tillägger att de hade en bra sådan lärare tidigare, men denne slutade.

I kursplanen för SFI står det bland annat att eleverna ska ”utveckla sin förståelse för hur skrift förmedlar budskap och hur språket är uppbyggt, utveckla sin förmåga att använda språket i olika sammanhang, tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket, använda läsning och skrivning för att lära, förstå och uttrycka sig” samt att utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier” och att ”i undervisningen ska eleven möta olika slags texter där ord, bild och ljud samspelar såväl med som utan digitala verktyg” och att eleverna ska öka sin förmåga att använda digital teknik.

På frågan om hon fått lära sig något om digital teknik, att använda datorer och mobiltelefoner svarar Lea:

– Nej.

Ännu mer missnöjd är Amina som även hon kommer från ett arabiskt land.

– De har jättedåliga personer, personal, för att lära oss språket.

– De kommer till kursen, klassrummet, men de lär inte ut, de bara pratar om livet, privatlivet. De pratar om själv [sig själva, red:s anm.]. De lär oss inte på lektionerna. Vi har inga lektioner. Men vi har bara…, de pratar om själv [sig själva, red:s anm.]. Jag tycker att det är jättedåligt. Vi måste lära oss grammatik och nya ord och språket, som i skolan, men vi har inte det.

JT har kontaktat Kjell Sundström som är rektor för Lärcentrum på Krokoms kommun och i den egenskapen ansvarig för undervisningen på SFI Krokom. Konfronterad med uppgifterna om elevernas kritik av undervisningen säger han att det är svårt att bemöta den eftersom han inte vet vilka eleverna är, hur många timmar i veckan de går och vilka förutsättningar de har.

– En del har fått veta att det enda man kan lära sig ett språk på, det är grammatik och grammatik och grammatik. Det är inte bara det som innefattas för att du ska lära dig ett språk på ett vettigt sätt. Och tittar man på helheten i vad det är som du ska lära dig, så ska du lära dig, bli en samhällsmedborgare som kan göra en hel del saker.

Hör inte det till förmågan att läsa och skriva svenska, att man kan grundläggande grammatik?

– Jodå, det är bitar där, i det. Men det kan även vara en massa ord och ordförståelser. Du gör ingenting med en grammatik om du inte vet vad en borrmaskin är, om du ska prata om det. Du måste ju även lära dig orden i det här.

Kjell Sundström framhåller att det kan finnas olika uppfattningar om hur undervisningen ska skötas som ligger bakom missnöjet med undervisningen. 

De nuvarande lärarna, är de behöriga SFI-lärare?

– Nej, en är inte behörig SFI-lärare, en är legitimerad lärare och specialpedagog i det, men inte behörig SFI-lärare. Den har inte läst svenska som andraspråk och den biten för att kunna undervisa fullt ut i det. Däremot så har man behöriga lärare i webb-portalen, som man använder sig utav också, inom företaget, där lärarna sitter i Göteborg.

Vad säger du då till de här eleverna som säger att de inte får lära sig någonting?

– Jag tycker att de eleverna ska komma hit så tar vi ett resonemang, i det. Vad är det de inte fått lära sig? Vad är det de vill lära sig?

Kjell Sundström håller på med en uppföljning av X-Learns arbete med SFI i Krokom. Sedan tar Skolinspektionen vid med en granskning.

TORBJÖRN ARONSSON

Fotnot: Asante, Lea och Amina heter i verkligheten något annat.