Ekonomisk kris i Bräcke kommun

Bräcke kommun väntas gå back med mellan 30 och 35 miljoner kronor år 2020. Kommunalrådet Jörgen Persson (S) beskriver situationen som mycket allvarlig. “Det måste till något radikalt”.

Väntas gå minst 30 miljoner back

BRÄCKE (JT) Bräcke kommun är i ekonomisk kris. Prognosen för 2020 visar på mellan 30 och 35 miljoner kronor minus.
– Jag har inte varit med om något liknande tidigare under mina år här. Vi är nog bland de fem kommuner i Sverige som har det allra jävligast, säger Jörgen Persson (S), kommunalråd.

När Jämtlands tidning träffar Jörgen Persson i kommunhuset i Bräcke är han nyligen hemkommen från ett krismöte i Stockholm, där han träffade representanter från regeringen.

Vid sin sida hade han ett 20-tal andra kommuner, som till exempel Filipstad.

– Det var representanter från de kommuner som har det som allra jobbigast ekonomiskt. Små kommuner från långt upp i norr ner till Småland.

Något som togs upp på mötet var statliga krispaket till de värst drabbade kommunerna. Men om det kan bli aktuellt är oklart.

– Det får vi se framöver. Just nu kan jag inte säga något, säger Jörgen Persson.

Men det är ingen fråga om att Bräcke är i akut behov av pengar.

“Informationen från statligt håll blir succésivt sämre och sämre. Vi vet helt enkelt inte hur mycket pengar som kommer och när, vilket gör det svårare att planera”, säger ekonomichefen Henrik Blixt om de riktade statsbidragen.

Under 2020 visar prognosen att kommunen går back med mellan 30 och 35 miljoner kronor. Och handlingsutrymmet för politikerna är begränsat.

– Det är det tredje raka året som vi har det tufft. Man kan säga att vi har fått släcka bränder i tre år, men nu går det inte längre. Jag är helt säker på att vi kommer att behöva minska kommunens organisation. Nu måste det till något radikalt, säger Jörgen Persson.

Ekonomichefen Henrik Blixt beskriver det så här:

– Det har funnits en brist i budgetarbetet. Budgetarna har varit underfinansierade, vilket vi har fått hantera på olika sätt. 2018 hade vi en brist på 10,7 miljoner kronor och 2019 var bristen 7,2 miljoner kronor. Men nu är det stopp.

Skattemässigt finns det inte heller något manöverutrymme. Bräcke kommun har redan i dag landets tredje högsta kommunalskatt med 35,09 procent. Bara Munkebergs kommun och Dorotea har högre skatt.

– När regionen vid årsskiftet höjde sin skatt (50 öre) så gick vi från tolfte till tredjeplats på en gång. Då tar man inte ut någon högre skatt.

Bakgrunden till krisen stavas lite förenklat lägre intäkter och högre utgifter. Bräcke kommun hade dels räknat med högre statsbidrag, men Jörgen Persson (S) ser utjämningssystemet som ett problem.

– Utjämningen fungerar inte. Det var det stora vi kunde ta med oss från mötet i Stockholm. När det gäller de riktade statsbidragen så kommer vi bara att få en miljon kronor mer 2020 än vad vi fick i fjol. Vi kompenseras helt enkelt för lite.

Ekonomichefen Henrik Blixt beskriver det som att den kommunala ekonomin blev dopad år 2017 när kommunerna kompenserades för asylmottagandet.

Kan det bli aktuellt med statliga krispaket till landets värst drabbade kommuner? Det var i alla fall en fråga som togs upp när kommunalrådet Jörgen Persson (S) i fredags träffade företrädare för regeringen.

– När flyktingpengarna sedan försvann så satt kommunerna kvar med utmaningarna, däribland vi i Bräcke.

Vad syftar du på när du säger utmaningar?

– De nyanlända som finns kvar i kommunen och som inte har kommit i arbete gör att kostnaderna för försörjningsstöd ökar.

Dessutom vill Bräcke kommun bli kompenserade med fyra miljoner kronor av Migrationsverket för de asylsökande ungdomar som tidigare varit placerade på LVU-liknande grunder. Den tvisten har nu hamnat hos Förvaltningsrätten som ännu inte har kommit med något utslag.

– Vi är inte direkt ensamma heller. Det är ganska märkligt att kommuner ska tvingas gå till domstol mot staten, säger Henrik Blixt, som också är irriterad över hur staten sköter sköter utbetalningarna av de riktade statsbidragen.

– Informationen från statligt håll blir successivt sämre och sämre. Vi vet helt enkelt inte hur mycket pengar som kommer och när, vilket gör det svårare att planera.

SIMON GUNNHOLT

Denna artikel och många fler kan du läsa i nya numret av Jämtlands Tidning! (Obs, kräver inlogg!)