Trettondagsupptåget samlade familjer på Jamtli

Trettondagsupptåget var länge en tradition i både Sverige och andra delar av världen, men är nu ganska bortglömt.

Enligt kristen tro var det på trettondagen som de tre vise männen kom fram till Jesusbarnet efter att ha följt Betlehemsstjärnan. Det första dokumenterade trettondagsupptåget kommer från Västervik år 1677.

Då ska ett antal skolpojkar ha gått runt och spelat upp julspel för folk i staden. De gjorde det då utklädda till de tre vise männen. Men det har varit vanligast att folk klädde ut sig till stjärngossar och julbocken.

–De samlade ihop gåvor, det var själva poängen med upptåget, att samla ihop lite mat och lite saker. Man kunde kanske få en sup eller två då, men inte här på Jamtli, säger Henrik Gadd från Jamtli.

Trettondagsupptågen har genom historien varierat i popularitet, från början sågs det bland vissa som en rolig och viktig del av julen. Enligt Nordiska museet sade en man år 1853 att utan besök av stjärngossarna och julbocken så var det ingen jul.

Men det finns också mängder av exempel på att det sågs som något dåligt. Ett av de äldsta är kanske att strängnäsbiskopen Emporagrius gav förslag att införa förbud mot denna typ av aktivitet på 1600-talet.

På Jamtli har man nu hållit på med trettondagsupptåg i cirka tio år. Hela grejen är att barn kommer dit och dekorerar bockmasker av papper. Man använder sig av pennor, färgglada sugrör och mycket mer. På Jamtli:s trettondagsupptåg finns bara bockarna. Efter att alla gjort sina masker tågar barnen runt och sjunger, precis som förr i tiden.

–Det är jätteroligt, säger Valborg Stenmark medan hon ritar en kattbockmask.

–Det är en utmaning för mig med det konstnärliga men det är roligt, säger Valborgs pappa Erik Stenmark.

Trettondagsupptåget är ett evenemang som troligen återkommer nästa år.