LEDARE
Hindren för en gruva i Oviken minskar
Det visar uttalande av miljöministern.
I en intervju i Ekots lördagsintervju strax före jul lyfte Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att hon ville ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige.
I en intern utredning öppnar man också för att kommuner i vissa fall inte heller ska kunna stoppa mindre gruvor. Med andra ord så kör man över det kommunala vetot.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) säger att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.
Som jag skrivit tidigare i ett antal ledare så kommer naturligtvis regeringen att köra över alla instanser om man anser att behovet av en gruva i Oviken är av nationellt intresse.
Det är bara en och en halv månad sedan jag konstaterade i en ledare att SGU, Sveriges Geologiska Undersökning på eget initiativ håller på att undersöka om en gruva i Oviken kan klassas som riksintresse.
Det är efter att EU nyligen publicerat en lista över kritiska råvaror. Om myndigheten finner att området vid Häggån, nära byarna Bölåsen, Önsta, Myckelåsen och Månsåsen uppfyller kraven kan området bli ett riksintresse för vanadin.
Om Häggån blir riksintresse innebär att gruvnäringen får en förtur som övertrumfar andra intressen.
Det som är intressant är den stora förekomsten av vanadin, liksom uran. I båda fallen rör det sig om kanske de största fyndigheterna i Sverige.
Jag har skrivit det tidigare. Vi har en regering som vill låsa sig fast i att bygga kärnkraft, något som ska finansieras genom att du och jag skjuter till majoriteten av pengarna för utbyggnaden.
Regeringen vill ha kärnkraft, kärnkraft kräver uran. Uran som idag importeras. Vi ska ha en grön omställning som kräver sällsynta metalller till bla batteritillverkning. Metaller som vi idag också importerar.
Hur jag än vänder och vrider på detta så leder det bara till ett snabbspår för en gruva i Oviken.
Och då struntar man i lokala opinioner och i vad kommunerna tycker. Det kommunala vetot är i det sammanhanget lite värt.
Nu gäller det ett nationellt intresse av att säkra begärliga råvaror. Och då har regeringen makten att gena ordentligt i regelverken.
Och med Sveriges sämsta miljöminister någonsin och hennes nya trixande innebär det faktum att uran blir en biprodukt i brytandet av vanadin att det räknas som mindre uranbrytning.
Det är bra att kommunerna kring Storsjön engagerat sig i motståndet mot gruvbrytning och de skador det kan innebära för dricksvattnet.
Det är märkligt att inte opinionen kring Storsjön är större än den är? Det här kan vara det största miljöhotet vi sett i Jämtland någonsin. Tidigare gruvbrytningar i alunskiffer har knappast varit någon succé miljömässigt!
Och det här skriver jag inte på grund av att jag har cirka en km fågelvägen till den planerade gruvan.
Utan att det gäller att vi arbetar för en hållbar utveckling
av Jämtland och våra barns
framtid!
