Handens skapande framför digital dumhet på Waldorfskolan

Skolinspektionen har i sin tillsyn av Waldorfskolor funnit brister i framför allt skolornas omfattning av digitalisering i låga åldrar. Det har rapporterats i både LT och ÖP, där vår rektor Lisa Edin intervjuats och citerats.

I artiklarna saknas Lisas ord om att handen, och handens arbete, är ett viktigt fokus i skolarbetets början i Waldorfskolor; Handen lär med kritan, virknålen, pennan. Hand och huvud får höra ihop, och gestalterna som vi kallar bokstäver har en form (inte en tangent).

Östersunds waldorfskola startade 1997, och är kommunens äldsta friskola. Den bedrivs i en aktiebolagsform utan vinstutdelning, och ägs av föräldrar, lärare och andra anhöriga. Vår pedagogik främjar nyfikenhet och lusten att lära sig, och vill att ”hela människan går i skolan”; att handen, hjärtat och hjärnan stimuleras och utvecklas i samklang med barnens utveckling.

I vår skola övar och utvecklar eleverna sina kompetenser inom konstnärliga, naturvetenskapliga och humanistiska ämnen dagligen. All undervisning har konstnärliga inslag. I de lägre årskurserna spelar det muntliga berättandet en stor roll, och övandet av socialt samspel. Fantasi och kreativitet är förmågor som övas under alla skolår. Mångfald och bred bildning är andra ledord i waldorfskolor. Eleverna läser två främmande språk från klass 1. I skolan arbetar både behöriga lärare med statlig lärarexamen och utbildade waldorflärare.

En omfattande forskarrapport från Karlstads universitet där Bo Dahlin m.fl. utvärderar waldorfskolan, visar att fler elever från waldorfskolor jämfört med kommunala skolor går vidare till högre studier, och att de klarar dessa studier mycket väl. Waldorfskolan är känd för ett sammanhållande värdegrundsarbete och rapporten visar att waldorfelever känner ett större ansvar för moraliska frågor än andra elever. 

Efter Skolinspektionens rapport har flera debattartiklar skrivits som uttrycker farhågor om barnens utveckling, när fokus ligger på digital kompetens, och inte att barnen lär sig skriva från grunden med händerna. Bland annat Paulina Neuding citerar i Svenska Dagbladet, Kalle Edéus, rektor på Waldorfskolan Orion i Visby om att det är viktigt för barn att lära sig skriva med papper och penna i början, för att få motorisk träning. 

I Sydsvenskan skriva Moa Berglöf under rubriken “När datorn rättar blir tioåringarna sämre” om ett föräldramöte där föräldrarna ställt sig frågan hur deras 10-åringar ska kunna lära sig stava rätt när datorer rättar allt de skriver. 

Expressens ledarredaktion skriver att “strider mot vetenskapen att ge småttingar en massa skärmtid”.

Forskning på bland annat Norges tekniskt- naturvetenskapliga universitet i Trondheim (NTNU) visar att elever lär sig att läsa bättre, förstår och minns mer, när de läser en bok jämfört med skärm. Både barn och vuxna minns också mer om de skriver för hand, eftersom man då använder fler sinnen och hjälper hjärnan att minnas på flera olika sätt.

2017 antogs en nationell digitaliseringsstrategi för Svenska skolan fram till 2022. Strategin har beskrivits som extrem i ett internationellt sammanhang, och kritiserats av både forskare och barnläkare. Skolverket har nu fått ett uppdrag att ta fram en ny digitaliseringsstrategi för 2023-2027.

Östersunds Waldorfskola kommer fortsätta att vara en skola där lärande sker i enlighet med forskning om hur barn lär sig bäst, och anpassa oss om det visar sig att vi inte följer lagstiftningen. Det skulle vara mycket enklare om lagstiftningen anpassas till aktuell forskning.

Sara Stare, Annelie Mattson-Djos, Sima Brunner, Tommy Wisfelt, styrelsen Östersunds Waldorfskola, Lisa Edin, rektor Östersunds Waldorfskola