Martti Vestmans pappa Fridolf anställde en 17-årig Gunder Hägg som dräng och lät honom samtidigt satsa på löpningen. I den här drängkammaren bodde Gunder i mitten på 30-talet.
Martti Vestmans pappa Fridolf anställde en 17-årig Gunder Hägg som dräng och lät honom samtidigt satsa på löpningen. I den här drängkammaren bodde Gunder i mitten på 30-talet.

Marttis pappa tränade Gunder Hägg: “Han hade ett öga för talanger”

SVEDJE (JT) Utsikten från drängkammaren är vacker. Hemsjön som övervakas av mjuka berg. På den här gården varvade löparlegendaren Gunder Hägg arbete med stenhårda träningspass. Men förhållandet till sin gamla arbetsgivare surnade med åren.

Publicerad

– Det slutade med att pappa aldrig sa ett gott ord om Gunder, berättar Martti Vestman, 85.

Jämtlands Tidnings serie om Bräckes idrottshjältar har kommit till den allra största.

Gunder Hägg, som bland annat representerade Kälarne IK, var en superstjärna under sin tid och behövde bara fyra år på sig för att slå totalt 15 världsrekord. Mellan åren 1941 till 1945 var han världsbäst på alla distanser, från 1500 meter och upp till 5000 meter.

– Han är en av Sveriges allra största. Det är svårt att jämföra men Gunder var helt klart dåtidens Ingemar Stenmark, säger Thord Eric Nilsson, friidrottsexpert och före detta sportchef på ÖP.

Gunder Hägg föddes år 1918 i Johannesnäs – en udde mitt emot Sörbygden. Som tolvåring flyttade han och familjen till Albacken, den ort han oftast förknippas med.

Men det var som dräng hos den friidrottsintresserade bonden Fridolf Westman i Svedje som karriären började ta fart.

Gunder Hägg var Westmans andra adept. Dessförinnan hade Henry Kälarne Jonsson varit anställd på gården.

För en idrottsman på den tiden var det bara att tacka och ta emot. Att kunna kombinera jobb med träning var något nästan unikt.

Westman hade sett en 17-årig Gunder Hägg bli jämtländsk juniormästare på kolstybb i Kälarne. Några dagar senare besökte han familjen Hägg i Albacken och rekryterade Gunder.

Gunder Hägg under ett av sina lopp på Hofvallen i Östersund.
Gunder Hägg under ett av sina lopp på Hofvallen i Östersund.

Gården i Svedje, byggd 1860, finns kvar än i dag – ståtlig och vacker. Där bor nu Fridolf Westmans son Martti, som Jämtlands Tidning träffar en mulen sommardag.

– Jag är finskt krigsbarn och kom till gården 1942 som sexåring. Då hade Gunder redan slutat som dräng. Men jag har ju träffat honom eftersom han har varit tillbaka på gården för att hälsa på, säger Martti Westman.

Drängkammaren där Gunder Hägg bodde ligger uppe på vinden.

– Men den är i bättre skick än när Gunder bodde där, informerar Martti innan vi tittar in.

– Han var in här på äldre dar också innan vi hade snyggat till. “Jaha, samma jävla revor på tapeterna” kommer jag ihåg att han sa, skrattar Martti Vestman.

Gunder Hägg kunde ha en vass framtoning. Martti Vestmans fru Runa har jobbat som lärare i Kälarne och berättar om en gång Gunder Hägg ramlade in på skolan. Även det efter karriärens slut.

– Då skulle han skälla ut en gammal lärare. Han hade inget snällt att säga, berättar hon.

Relationen med sin arbetsgivare Fridolf Westman blev också sämre med åren. Det började redan med att Gunder flyttade till Vålådalen år 1940, då han hade rekryterats av idrottsprofilen och tränaren Gösta Olander.

– Då kände sig Fridolf sviken. Dels av Gunder men också av Gösta Olander. Fridolf och Gunder var inte goda vänner efter det, berättar Martti Vestman.

– Gösta var också specialist på att dra till sig uppmärksamhet, så det stack säkert lite i ögonen, säger Thord Eric Nilsson.

Under och efter karriären framhöll Gunder Hägg ofta tiden i Vålådalen, medan han mer sällan talade om tiden i Svedje.

Från drängkammaren har du en vacker utsikt över Hemsjön.
Från drängkammaren har du en vacker utsikt över Hemsjön.

– Det slutade med att pappa aldrig sa ett gott ord om Gunder. Han hade betydligt bättre kontakt med Henry Kälarne, berättar Martti Vestman.

Hur kom det sig att din pappa rekryterade både Henry Kälarne och Gunder Hägg?

– Han var idrottsintresserad och gillade löpning. Sedan hade han ett gott öga för talanger. Han var faktiskt duktig i hästbedömning också, skrattar Martti Vestman.

Att Gunder Hägg fortfarande är ett stort namn ute i världen blir han och frun med jämna mellanrum påminda om.

– Han är fortfarande otroligt välkänd. Jag minns året då han dog. Då stod det en tysk tidning här på gården. Vi har haft utländska gäster under alla år som har velat titta in i drängkammaren, berättare Martti Vestman, som själv aldrig lärde känna Gunder på ett nära plan.

Bättre kontakt med honom hade faktiskt Thord-Eric Nilsson, som i dag är verksam i Jämtlands läns idrottshistoriska förening.

– Ja vi pratade ofta i telefon. Det började med omröstningen om tidernas idrottare 1977 som Gunder vann före Sigge Eriksson och Henry Kälarne. Efter det hade vi kontakt hela tiden. Varje telefonsamtal avslutade han med orden “skicka pengar”. Jag har ofta funderat kring det där om det bara var en gimmick eller om han tog en chansning, säger Thord-Eric Nilsson.

Hur skulle du beskriva honom jämfört med föregångaren Henry Kälarne?

– De var totala motsatser. Henry var försynt och lite blygsam medan Gunder var mer framåt.

På gården i Svedje varvade Gunder Hägg stenhård träning med arbete som dräng.
På gården i Svedje varvade Gunder Hägg stenhård träning med arbete som dräng.

Powered by Labrador CMS