Ola Löfquist, grottutforskare, menar att fynden i Bjurälvens outforskade inre kan ta speleologin vidare. Foto: Linn Ståhl
Ola Löfquist, grottutforskare, menar att fynden i Bjurälvens outforskade inre kan ta speleologin vidare. Foto: Linn Ståhl

Lovande fynd efter grottforskningen i Bjurälven – tyder på nya grottor

FROSTVIKEN (JT) Ett gäng grottutforskare från Sveriges Speleologförbund har undersökt runt hundra håligheter i Bjurälvens naturreservat för att kartlägga potentiella grottgångar. Fynden man gjorde har lockat gruppen att redan nu planera för “Expedition Bjurälven” i mars nästa år.

Publicerad

Sveriges Speleologers fjällmöte med 40 av sina medlemmar hamnade i år i jämtländska Korallgrottan. Syftet var att träffas och lära upp nya medlemmar. Men när fjällmötet var avslutat i början på augusti beslutade sig en mindre grupp på tolv personer, varav den yngsta speleologen var en ettåring, för att fortsätta vidare till Bjurälven. Under Blinda dalens böljande landskap döljer sig nämligen många håligheter, och utforskarna hoppades på nya fynd. Det korta besöket gjorde ingen besviken. Nya data från Lantmäteriet visar exakt var det finns håligheter i marken, så kallade doliner, och gruppen hann med att undersöka uppemot 100 doliner.

– Av de hundra håligheter vi undersökte har vi hittat fem potentiella nya grottor. Vi kommer att återkomma i mars 2022 i “Expedition Bjurälven” för att utforska dem djupare, säger Ola Löfquist, styrelsemedlem i Sveriges Speleologförbund.

Korallgrottan, vars grottsystem till mångt och mycket fortfarande är outforskat, utforskades inte så mycket den här gången.

– Det finns alltid en dröm om att hitta nytt, men den här gången fokuserade vi på att lära upp nya medlemmar, vilket är värdefullt för framtiden.

Grottutforskaren Linn Ståhl vid övre Bjurälvsgrottan. Här försvinner Bjurälven ner under jord. Hur tar den sig fram? Hur ser det ut under jord? Det vill grottutforskarna från Sveriges Speleologförbund ta reda på för att kunna göra kartor över området. Foto: Ola Löfquist
Grottutforskaren Linn Ståhl vid övre Bjurälvsgrottan. Här försvinner Bjurälven ner under jord. Hur tar den sig fram? Hur ser det ut under jord? Det vill grottutforskarna från Sveriges Speleologförbund ta reda på för att kunna göra kartor över området. Foto: Ola Löfquist

När Ola pratar om Bjurälven och kartorna som gruppen använde från lantmäteriet låter han begeistrad.

– Data från Lantmäteriet är laserskannat från flygplan, och då får man svart på vitt var groparna finns. Det är mer detaljerat än man kan drömma om, det är extremt noggrant, säger han.

Det som lockar Ola personligen är en enorm upptäcktslust, han har varit nyfiken på grottor sen tonåren, men grottor är även värdefulla för samhället i stort.

– Grottor är ju en tidskapsel som ger forskare väldigt mycket information. Det är viktigt att ha respekt för grottor. Om droppbildningar förstörs är det tiotusentals år som försvinner menar han.

Just Bjurälven och Korallgrottan ser Ola, som bor i Göteborg, som extra spännande.

– Det är enormt häftiga områden med mycket stor potential att hitta mer. Landskapet i Bjurälven är fantastiskt och superspännande, säger Ola och fortsätter:

– Det är viktigt att förstå hur grottorna har bildats. Det finns inte så många kalkstensgrottor i Sverige. Internationellt kan det vara hela befolkningar som är helt beroende av att vattnet i grottorna är drickbart. Kalkstensgrottor är vattenförande och föroreningar kan påverka enorma arealer av kalksten.

Oscar Svensson är på väg ner i en spricka för att undersöka en potentiellt dykbar grottgång. Gruppen hittade fem potentiella grottor under Bjurälvens böljande yta. Foto: Ola Löfquist
Oscar Svensson är på väg ner i en spricka för att undersöka en potentiellt dykbar grottgång. Gruppen hittade fem potentiella grottor under Bjurälvens böljande yta. Foto: Ola Löfquist

Olas grottforskning är en hobby som han ägnar sig åt på semester och fritid, men han anser att det är viktigt att bevara grottor för framtida generationer.

– Att dokumentera grottforskning är en typ av grundförutsättning för exempelvis geologi, hydrologi eller klimatforskning där grottor är en viktig del där man kan ta prover på koldioxid och se hur klimatet förändrats.

Hur stort nätverket av grottor är i Bjurälven och Korallgrottan vet man inte. Korallgrottan upptäckes 1985 och är Sveriges längsta grotta med över 6 kilometer gångar.

Grottforskarna vill ta reda på hur det ser ut underjord och kunna göra kartor över grottgångarna.

– Bjurälven kan ta speleologin vidare. Vi kan hitta helt okända ingångar till grottsystem, menar Ola. Han tillägger:

– Ser man att det rinner ner en bäck i marken är det högintressant, för då är det stor chans att en människa kan ta sig in. Definitionen av en grotta är ju att en människa kan ta sig in. Hela Bjurälven försvinner ju ner under jord i början av dalen och dyker upp igen två kilometer senare och där emellan dyker den upp och försvinner lite om vartannat. Så hur ser det ut under jord? Hur tar den sig fram? Varför ser ytan ut som den gör? Vad är det som har hänt? Vet vi det förstår vi bättre hur Bjurälven funkar.

Generellt sett gäller allemansrätten även för grottor, men Korallgrottan och Bjurälven är två naturreservat, vilket innebär restriktioner. För att få beträda grottorna och utforska områdena krävs dispens från Länsstyrelsen.

– Är man nyfiken ska man ta kontakt med speleologförbundet, tycker Ola. Han fortsätter:

– Vi har en 50-årig historia och en grottdatabas med tusentals registrerade grottor. Det är en enorm fördel som grottforskare.

Ola avslutar med att säga:

Förbundet har en otrolig gemenskap. I Bjurälven hade vi en ettåring med oss, och den äldsta i förbundet är över 90 år. De äldre bidrar med en enorm kunskap och kan dela med sig av sån som hänt tidigare. Den gemenskapen med det enorma spannet har jag inte sett på så många andra ställen.

På bilden har gruppen precis hittat en stor dolin, alltså en grop i marken som har bildats av håligheter under markytan. I just denna dolin försvinner en bäck ner under jord genom en liten grotta. Såna bäckar brukar betyda att människor kan ta sig ner. Foto: Ola Löfquist
På bilden har gruppen precis hittat en stor dolin, alltså en grop i marken som har bildats av håligheter under markytan. I just denna dolin försvinner en bäck ner under jord genom en liten grotta. Såna bäckar brukar betyda att människor kan ta sig ner. Foto: Ola Löfquist
Powered by Labrador CMS