Rymdingenjör Linda Lyckman och hennes familj har valt att bosätta sig i Åflo.
Rymdingenjör Linda Lyckman och hennes familj har valt att bosätta sig i Åflo.

Från Nasa och Esrange till Åflo – Linda leder Sveriges rymdforskning

Rymdingenjören Linda Lyckman med familj har flyttat till den lilla byn Åflo i Offerdal.

Publicerad

OFFERDAL (JT) Vid månlandningen år 1969 sade Neil Armstrong de berömda orden ”Detta är ett litet steg för en människa, men ett jättekliv för mänskligheten”. Nu när rymdingenjören Linda Lyckman väljer att leva i Åflo kan hon säga ”Detta är ett jättekliv för mig och min familj”.

Linda ansvarar idag för den innovativa rymdutvecklingen på det statliga bolaget Swedish Space Corporation, SSC, som innovationschef och medlem av ledningsgruppen. Det var genom det altruistiska Projekt Kaxås som Linda Lyckman och sambon Tom Dyborn fick upp ögonen för trakten. De bodde då i Stockholm. När sedan en liten hästgård från 1930-talet i Åflo blev till salu innan jul, var de snabba att slå till. Det var ett stort intresse för O’Larsgården som den heter, men de blev de lyckliga köparna. Nu flyttar alltså familjen, med barnen Liv, 11 år och Bo, 4 år till Åflo, som därmed får sin första rymdingenjör någonsin. Linda är 47 år och hon säger: –Tyvärr upplevde jag inte månlandningen. Men när jag var liten ville jag antingen bli hårfrisörska eller astronaut! Hon är uppvuxen i hästmiljö i Mölltorp, Västergötland och berättar mer om sin bakgrund: –I tonåren tävlade jag en del i hästhoppning och fälttävlan. Sedan bodde jag i Los Angeles ett tag och hamnade så småningom i Åre som säsongare. Hon gick sedan tekniskt basår i Järpen, där en lärare såg hennes potential och peppade henne vidare att söka till rymdingenjörsutbildningen. –26 år gammal började jag plugga rymdteknik vid Umeå och Luleå Universitet i Kiruna, där vi fick utföra praktiska experiment på höghöjdsballong och sondraket på Esrange Space Center. Det var avgörande upplevelser och jag var säker på att jag ville arbeta med detta i framtiden. –Sedan blev det närmare ett år på Nasa Goddard Space Flight Center i USA. Jag gjorde min Master i Space Science, med satellitmissionen ”ST5” som testade en helt ny typ av avancerad teknik för mikrosatelliter. Jag tog därefter erbjudandet att stanna kvar och arbeta med projektet ytterligare en tid inför uppskjutningen av satelliten i mars 2006. –Efter det blev det rymdbolaget i Sverige och arbete med sondraketer och som systemingenjör. Med sondraketer kan vi utföra viktig forskning i rymdmiljö, som att testa ny avancerad teknik eller skicka upp experiment för att få studera vår atmosfär. Linda Lyckman berättar att de har ett av världens största globala nätverk av markstationer för att ta ned satellitdata. Det är data som idag kan ge oss viktig kommunikation och information om vår planets tillstånd, exempelvis när det handlar om miljö- och hållbarhetsfrågor. Ja, Sverige ligger faktiskt i frontlinjen för denna rymdforskning!

Du blev inte hårfrisörska men rymden blev det i alla fall. Vad är det som fascinerar dig med det? –Jag tror det handlar om min nyfikenhet för det outforskade. Det finns så mycket outforskat kvar när det handlar om rymden. Nu arbetar vi exempelvis med ett innovativt projekt om rymdtrafiktjänster. Det har planlagts ca 1 000 nya satelliter per år de åtta kommande åren. Du kan säkert föreställa dig hur situationen då förändras drastiskt i våra omloppsbanor. Detta innebär stora utmaningar med att säkerhetsställa rymdmiljön och undvika kollisioner som skulle generera katastrofala följdeffekter. –Det vi fokuserar på här är att i framtiden kunna erbjuda infrastruktur och tjänster som identifierar och katalogiserar satelliter och rymdskrot, och sedan utveckla analysverktyg för att kunna förutse scenarier som till exempel kollisioner i rymden.

Och år 2022 ska de för första gången skjuta upp satelliter från Kiruna: –Det vi de senaste åren har vi sett, är en allt större efterfrågan att skjuta upp små satelliter i rymden. I denna utveckling föddes ”Smallsat Express”, ett projekt att skjuta upp satelliter från vår redan etablerade rymdbas i Kiruna. Efter många år av hårt arbete är vi snart igång och just nu pågår uppbyggnad av viktig infrastruktur i full fart. Med denna blir Sverige en mer framstående rymdnation, ger bättre förutsättningar för svensk industri och forskning, och därmed ett svenskt bidrag till ett europeiskt oberoende tillträde till rymden.

–De satelliter vi idag kommunicerar med, och som alltså 2022 även kommer att skjutas upp i omloppsbana, kommer exempelvis ge trådlöst internet till människor i fattiga länder och på otillgängliga platser, bidra i klimatforskningen och upptäcka skogsbränder eller oljeutsläpp. Miljö, ekonomi och samhällsutvecklingen på jorden gynnas av den infrastruktur rymdindustrin har att erbjuda. Linda förklarar hur rymdbranschen idag befinner sig i en ny era med helt nya spelregler. Det ser hon som mycket spännande: –Kort beskrivet talar vi om hur rymdsektorn går från några få, stora nationer och aktörer som ESA och NASA i huvudrollen, till en situation där det finns ett ökat antal av helt nya typer av aktörer. De allt lägre kostnaderna i branschen har öppnat upp för fler länder och nya privata aktörer att satsa på rymdverksamhet. Det driver på teknikutvecklingen, skapar nya affärsmodeller och faller under begreppet ”NewSpace”. Och du och din familj får nytt boende? –Ja, det ser vi verkligen fram emot. Vi har velat flytta från Stockholm länge, men det är faktiskt pandemin som fick oss att inse att det är möjligt. Jag kommer att resa en del till Stockholm och Kiruna men det ska nog gå bra. Planen är bland annat att det till sommaren återigen ska finnas hästar på O’Larsgården i Åflo.

LOTTE MJÖBERG

Esrange: European Space and Sounding Rocket Range, den enda rymdbasen i Sverige. Den ägs av det svenska rymdbolaget Swedish Space Corporation, SSC.

ESA: European Space Agency, ESA är en mellanstatlig organisation som ägnar sig åt rymdforskning. Huvudkontoret ligger i Paris.

NASA: National Aeronautics and Space Administration är USA:s federala myndighet för luft- och rymdfart. NASA grundades 1958 som en direkt följd av Sovjetunionens uppskjutning av Sputnik 1.

Powered by Labrador CMS