Fortsatt läromedelsbrist i Jämtlands skolor gör likvärdighet omöjlig

Nu måste politikerna sluta stirra sig blinda på format om alla elever ska få tillgång till kompletta läromedel i alla ämnen och årskurser, skriver Fredrik Bengtsson på kunskaps- och läromedelsföretaget NE. 

För andra året i följd har NE genomfört Läromedelsundersökningen, en kartläggning där vi frågat landets grund-, sär- och gymnasieskolor hur tillgång och kvalitet på läromedel ser ut. I undersökningen uppger 10 av 13 svarande skolor i Jämtland, 76 procent, att de inte har läromedel till samtliga elever. I Sverige som helhet svarade 240 av 479 skolor, 50 procent, att de inte har läromedel till samtliga elever. 

Samtidigt går var sjunde elev ut nian utan gymnasiebehörighet, och siffrorna varierar stort över landet. Det är ett enormt misslyckande. Elevers rätt till utbildning av hög kvalitet ska inte avgöras av vilken kommun de bor i, vilken skola de går i eller vilka ämnen de läser.

Det är därför glädjande att den nya regeringen säger sig vilja satsa på likvärdigheten i skolan och på tillgången till läromedel. Däremot är det oroande att man tycks stirra sig blind på läromedlets format. Att, som det står i Tidöavtalet, “sträva mot principen om en lärobok per elev och ämne” är att fastna i backspegeln. Den digitala utvecklingen går mycket snabbt, och skolan måste ge elever förutsättningar att följa med i den. 

Digitala och analoga läromedel kompletterar varandra. En ensidig satsning på skolboken riskerar att bli både kortsiktig och dyr, ekonomiskt och kunskapsmässigt, då en boks livslängd kan vara kort. Dessutom minskar både lärares och skolledares möjlighet att själva välja det som bäst passar i deras klassrum och skolor.

För att alla elever i Jämtland ska få en likvärdig tillgång till kompletta och samtidsanpassade läromedel uppmanar vi styrande politiker i Jämtland att ta följande i beaktning:

1. Låt kunskapsutveckling styra, inte format på läromedel

23 forskare inom IT- och utbildningsområdet kallade det ”föråldrat att dela upp läromedel baserat på medium i stället för funktion”. Den relevanta frågan måste vara hur olika sorters läromedel används och kan bidra till elevernas kunskapsutveckling. 

2. Satsa på att lyfta skolans digitala kompetens

Genom tidig användning av ny och beprövad teknik kan skolan väcka elevernas nyfikenhet och bidra till att behålla Sveriges ledande position inom digitaliserings- och IT-området. Skolverket har dock konstaterat att många lärare saknar kunskap om hur teknik och digitala lösningar ska användas i undervisningen. Vi vill därför se en bred nationell satsning på att lyfta lärarnas och skolledarnas digitala kompetens. 

Fredrik Bengtsson, VD för kunskaps- och läromedelsföretaget NE