Försvaret av Yttrandefriheten har gått för långt i Sverige

Det blir nästan löjeväckande, när man som vissa högljudda ”Yttrandefrihetsförsvarare” låtsas som om demokratin var i fara om man i Sverige hade en liknande lagstiftning som Finland har, när det gäller brott mot trosfriden. Yttrandefrihet är ju precis som ordet anger, en möjlighet att fritt få yttra sig i skrift eller tal, oavsett vilken åsikt det är fråga om.

Vad det har att göra med möjligheten att få utföra (enligt alla omdömesgilla personer) avskyvärda handlingar, är för mig helt obegripligt.

Många som nu talar sig varma för yttrandefriheten in absurdum, menar att det skall utnyttjas med omdöme. Som om inte dessa ”knäppskallar”, typ Paludan fanns.

Ingen skall kunna påstå att någon enda lider skada av att det inte skulle vara tillåtet att bränna koranen eller annan religiös symbol.

Tänk så mycket bekymmer vi sluppit, om vi haft en lagstiftning, som förhindrar dessa omdömeslösa ”figurer”. När t o m ordförande i justitieutskottet önskar att fler koraner bränns, visar det tydligt på att man inte kan förlita sig på människors omdöme. Ny lagstiftning behövs för att förhindra de värsta avarterna.

I påsk gick stora värden till spillo, hundratals poliser skadades och ännu fler poliser ägnade sig åt helt andra saker än vanlig brottsbekämpning orsakad av denna brist på lagstiftning.

Nu har Sveriges viktigaste säkerhetspolitiska beslut på 70 år om NATO anslutning äventyrats p g a att den muslimska världen med 1,5 miljarder troende uppfattar Sverige som respektlöst.

Vi kan självfallet inte införa denna lag just nu, eftersom det skulle kunna uppfattas som det är Erdogan, som styr Sverige.

Vi kan bara förbanna oss för vårt självskadebeteende och beklaga att det finns en icke oväsentlig del av PK-maffian, som anser, att vi skall fortsätta med det.

Sten Bredberg