Företagens värsta kommunala konkurrenter

Jämtland är fullt av företagare som driver kaféer, restauranger och gym – och de bidrar alla till att göra sina kommuner levande. Verksamheterna startas och drivs av människor med en passion för det de gör och som vågar anta nya utmaningar och ta risker för att de tror på sin affärsidé. De bidrar alla till att skapa attraktiva platser, dit människor väljer att flytta eller att resa. Inte minst skapar de arbetstillfällen och skatteintäkter till kommunen.

Konkurrens mellan olika lokala aktörer är något positivt. Genom konkurrens sporras olika verksamheter att vässa sina erbjudanden. Vi får godare lunch, gym med högkvalitativa maskiner och nytänkande koncept eller en kanelbulle till fikat för ett bättre pris. Men när kommuner och andra offentliga aktörer, som i grunden är uppbackade av skattemedel, ger sig in på en marknad snedvrids spelreglerna. Det blir inte konkurrens på lika villkor. Ofta är de kommunala säljverksamheterna inte ens lagliga att driva.

Almega, Svenskt Näringsliv och Visita har under våren uppmärksammat konkurrensproblematiken i en gemensam rapport, som visar de tio vanligaste kommunala säljverksamheterna som företagare upplever osund konkurrens ifrån. Där beskrivs situationen baserat på de svar som har lämnats av företagen i Svenskt Näringslivs undersökning om lokalt företagsklimat.

I Jämtland är restaurangverksamhet den kommunala säljverksamhet som skapar mest konkurrensproblem enligt företagen. Detta har vi kunnat se genom att dela upp statistiken från ovan nämnda rapport på regionnivå.

Restaurangverksamheten kan handla om att kommunen helt enkelt har startat en restaurang för att sälja mat till allmänheten, men kan också omfatta att mat säljs till allmänheten på det kommunala äldreboendet eller skolan. Restaurangverksamhet toppar både den nationella topplistan och Jämtlands topplista över de säljverksamheter som skapar mest osund konkurrens. Detta är i sig är anmärkningsvärt, eftersom det tydligt inte ligger inom ramarna för vad en kommun får ägna sig åt enligt kommunallagens regler.

Några av de andra vanligaste konkurrenssnedvridande kommunala verksamheterna i Jämtland är kaféverksamhet och campingplatser och ställplatser för husbil.

Det är inte bara de enskilda företagen som drabbas av den osunda konkurrensen. Kommunen i sin helhet drabbas av ett dåligt företagsklimat. När företagare i kommunen konkurreras bort minskar även kommunens skatteintäkter och därmed utrymmet för tillväxt och välfärd. Det kan även uppstå en negativ spiral när den osunda konkurrensen avskräcker nya företagare från att etablera sig i kommunen. Kommunens attraktivitet minskar.

För att undvika osund konkurrens bör kommunerna:

* Identifiera vilka säljverksamheter som bedrivs av kommunen, såväl inom förvaltning som i de kommunala bolagen. Lämpligen med hjälp av en extern aktör.

* Bedöma de identifierade säljverksamheterna. Vad är lagligt och vad är lämpligt agerande utifrån konkurrenssituationen i kommunen? De olagliga säljverksamheterna bör avvecklas och övriga verksamheter bedömas individuellt utifrån dess konsekvenser.

* Ta fram en policy. Alla kommuner bör ha en policy för sin säljverksamhet för att systematiskt arbeta för minskade konkurrensproblem och ett bättre företagsklimat.

Det är också viktigt för kommunen att hålla i gång en dialog med näringslivet. På så sätt kan man skapa förståelse för varandras situationer och undvika konkurrenskonflikter. Vi uppmanar kommunerna i Jämtland att ta till sig dessa tips – då kan ni skapa riktigt bra företagsklimat och öka attraktiviteten i kommuner runtom i hela regionen.

Ulrica Dyrke, upphandlingsexpert, Almega

Celicia Svärd, opinionsstrateg, Almega

Ola Toftegaard, regionchef Svenskt Näringsliv Jämtland

Magnus Draheim Kling, vik. regionansvarig Visita Norrland

Kenneth Lindgren, regionchef Norr, Almega