Fler elever behöver läsa ett yrkesprogram

Samtidigt som regionens drygt 1500 niondeklassare nu ska göra sina gymnasieval råder stor osäkerhet och kris på många delar av arbetsmarknaden. I Jämtland var 799 unga mellan 18—24 år arbetslösa eller i program under december. 

Samtidigt vet vi att många anställningsförsök misslyckas i Sverige – arbetsgivare vill anställa men hittar ofta inte rätt kompetens. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas. Detta beror till del på att för få väljer att läsa ett yrkesprogram på gymnasiet. På nationell nivå behöver andelen som läser ett yrkesprogram öka från dagens ca 30 procent till 40 procent för att motsvara arbetsmarknadens behov.  

Utbildningsval är alltid viktiga, men i tider av osäkerhet och lågkonjunktur är det ännu viktigare. Eleverna som nu gör sina gymnasieval ska ut på arbetsmarknaden eller vidare till studier våren 2024. Rimligen kommer situationen i världen och på den svenska arbetsmarknaden då se annorlunda ut. Det är svårt att exakt sia om hur arbetsmarknaden flera år i framtiden kommer att se ut men enligt de flesta analyser – däribland en nyligen gjord studie av WSP – kommer bristen på yrkesutbildad arbetskraft att öka kraftigt inom många av de olika yrkesinriktningar som ges på gymnasiet. 

Däremot vet vi hur historien ser ut. Vi vet att det är stora skillnader både inom och mellan gymnasieutbildningar. Av de elever i Jämtland som gick ut från Industritekniska programmet och Fordon- och transportprogrammet 2015 var 78 procent respektive 76 procent av eleverna etablerade på arbetsmarknaden 2018. Från Naturvetenskapsprogrammet studerade 54 procent på högskolan, men från Samhällsvetenskapsprogrammet var det endast drygt 31 procent som gjorde det. 

Det är svårt men viktigt att göra ett medvetet och genomtänkt gymnasieval. Programmen är många och inriktningarna är ännu fler. På många sätt kan man säga att en ung persons möjlighet är oändliga. Det är bra, men det är inte säkert att den känslan underlättar själva gymnasievalet. Kommunerna måste säkerställa att det finns bra och lättillgänglig information så att elever och föräldrar enkelt kan ta del av utbildningarnas resultat och jämföra deras kvalitet. 

Att vi har ett kraftigt underskott på yrkesutbildad arbetskraft beror delvis på att elevernas efterfrågan på dessa utbildningar minskar, från en från början för låg nivå. En viktig uppgift för skolpolitiken i Sverige är att öka attraktiviteten i yrkesprogrammen. 

Företagen i regionen måste kunna få tag i medarbetare med rätt kompetens också i framtiden. Den utbildningsbakgrund som allra flest företag efterfrågar är gymnasial yrkesutbildning. En gymnasievalsperiod är en alldeles utmärkt tid för en kommun att fundera på hur utbildningsutbudet matchar mot företagens rekryteringsbehov. 

Ola Toftegaard 

Regionchef Svenskt Näringsliv Jämtland  

Magnus Wallerå 

Avdelningschef utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv 

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på email
Dela på print
  • Annonser