Oscar Herlitz, sportfiskare, är orolig över bland annat farorna med lösa tampar som slitit sig från Vattudalens Fisk AB. De kan orsaka tvärnitar och motorhaveri. Här fiskar han upp en lina som han bedömer vara cirka tio meter lång. Tack vare sol och vindstilla upptäckte Oscar tampen i tid.
Oscar Herlitz, sportfiskare, är orolig över bland annat farorna med lösa tampar som slitit sig från Vattudalens Fisk AB. De kan orsaka tvärnitar och motorhaveri. Här fiskar han upp en lina som han bedömer vara cirka tio meter lång. Tack vare sol och vindstilla upptäckte Oscar tampen i tid.

Fiskodling i Vattudalen orsakar missnöje - boenden och fritidsfiskare anmäler risker förenade med livsfara

STRÖMSUND (JT) Fiskodlingen i Ströms Vattudal är Sveriges största och rör upp många känslor. Slitna tampar som orsakar tvärstopp för förbipasserande båtar och saknade markeringspinnar och -lampor är några av bekymren som skapar missnöje hos fritidsfiskare och närboende. Både Länsstyrelsen och fiskodlingen själva har överklagat Mark- och miljödomstolens beslut om odlingens fortsatta existens – men av olika orsaker.

Publicerad Senast uppdaterad

Håkan Carlsson startade Facebookgruppen Rädda Ströms Vattudal för att han ville att det skulle finnas någon som protesterade mot Vattudalens Fisk AB. Sedan 2009 odlar företaget 3200 ton regnbågslax och röding i kassarna som ligger i Linjeviken i närheten av Gärdnäs och i Postviken utanför Äspnäs. Håkan Carlsson är trollingfiskare och ansåg att en utökning av odlingen, vilket företaget har ansökt om, fått avslag för och överklagat, inte vore bra för sjön. Håkan oroar sig både för vattenkvaliteten men också för sin och andras säkerhet.

– Det är livsfarligt att passera odlingarna på grund av att det är tampar som ligger och flyter i vattnet. Det blir tvärstopp om man kommer och kör båt. Det är skit i vattnet och om det är spegelblankt och varmt luktar det satan när man passerar. Det är precis som att det går ett avlopp rätt ut i sjön, framför allt vid nedre delen, menar Håkan.

Här är en markeringspinne så nära land att det är svårt att passera. Den ligger inte där Länsstyrelsen beslutat att de yttre hörnmarkeringarna på fiskodlingens område ska vara.
Här är en markeringspinne så nära land att det är svårt att passera. Den ligger inte där Länsstyrelsen beslutat att de yttre hörnmarkeringarna på fiskodlingens område ska vara.

För två år sedan körde Håkan sin båt vid byn Strand strax utanför Strömsund, cirka 1,5 mil nedanför den södra delen av fiskodlingen.

– Och där låg en 110 meter lång ledning som de använder till att mata fiskarna med. Kör man på den kan det ju gå riktigt illa, menar Håkan och fortsätter:

– Vid övre odlingen låg det en tamp rätt över sjön som vi körde rätt över. Tack vare att det var spegelblankt såg vi den, så jag hann dra av gasen 10-15 meter innan. Jag höll i mig i ratten, men han som satt bredvid mig flög längst fram i båten.

Problemet är inget nytt, Håkan drog upp en tamp ur vattnet för runt åtta år sen som var runt 40 meter lång. Förra månaden noterade Håkan flera incidenter, bland annat en vit gegga som såg ut som slem som flöt på vattenytan ovanför de översta kassarna. Vid ett senare tillfälle såg Håkan ett brunt sjok som även det flöt på vattenytan. Han ville inte köra för nära så han kan inte svara på vad det kan ha rört sig om, kanske fiskfoder spekulerar han. Den mer allvarliga incidenten skedde i mitten på juli.

En boj är förtöjd med en rep som är lindat två varv kring en markeringspinne. Oscar Herlitz menar att det räcker med att det blåser, som det ofta gör ute på Vattudalen, för att linan ska silta sig och riskera att ställa till med skador på förbikörande båtar och människor.
En boj är förtöjd med en rep som är lindat två varv kring en markeringspinne. Oscar Herlitz menar att det räcker med att det blåser, som det ofta gör ute på Vattudalen, för att linan ska silta sig och riskera att ställa till med skador på förbikörande båtar och människor.

– Jag har utrustning som spelar in gps-positionerna under mina rutter. När jag körde exakt samma rutt som jag hade gjort någon vecka tidigare så höll jag på att dundra rakt in i odlingskassarna vid Linjeviken norr. Solen hade precis gått ner så det var lite halvskumt, det var tur att jag hann se dem, berättar Håkan som plötsligt befann sig en meter från kassarna och fick göra en tvärgir.

– Det fanns inte en enda markeringspinne utanför kassarna, säger han.

Håkan har skickat skrivelser, ringt samt anmält flera av händelserna till kommunen som är tillsynsmyndighet, men menar att ingenting händer.

– Företaget ska markera kassorna med lampor, men det har de fortfarande inte gjort, säger Håkan och tillägger:

– Det känns meningslöst att framföra sitt missnöje.

Han menar också att i Linjeviken begränsas framkomligheten av att företaget har lagt beslag på två tredjedelar av sjön genom sina stora, gula markeringspinnar, som agerar som en buffertzon utanför odlingskassarna, och markerar hur långt ut privatpersoner måste köra.

– Det går knappt att mötas två båtar där. Det känns som att de får göra precis som de vill, säger Håkan.

Han berättar att han för några år sedan fick ett foto skickat till sig av en bekant som hade flugit över Vattudalen. Enligt Håkan var fotot från odlingen i Äspnäs och togs på en skärtorsdag.

– Och där låg tusentals fiskar och flöt längst upp i kassen. Vid annandag påsk hade det ännu inte åtgärdats, så jag skickade det till kommunen och anmälde det hela, berättar Håkan.

Död fisk ska enligt tillståndsbeslutet från Länsstyrelsen avlägsnas från kassarna dagligen.

– Jag fick till svar att företaget hade sagt till kommunen att fisken låg och flöt på grund av att den var chockad, säger Håkan.

Men det tror inte Håkan på.

– Det var ju död fisk, menar han.

En annan person som ofta befinner sig ute på Vattudalen är sportfiskaren Oscar Herlitz. Han är chockad över hur mycket av sjön som fiskodlingarna har lagt beslag på sedan tidigare år.

– Farleden är i det närmaste borta, menar Oscar som berättar att det tidigare i sommar var så nära mellan vissa markeringspinnar och land att det knappt gick att passera. Han uppskattar avståndet till land att ha varit runt tio meter.

– Vid Äspnäs var avståndet till land 50 meter, men då är man i stället mycket nära ett otrevligt skär vilket gör att endast en båt kan passera åt gången. Ska två båtar passera varandra i Äspnäs tvingas i princip ena båten upp på skäret, berättar Oscar och tillägger:

Sjöfartsverket har plottat koordinaterna där de tre markeringspinnarna sitter vid den södra odlingen i Linjevikens två områden. Jämför med bilden på koordinaterna i tillståndet från Länsstyrelsen.
Sjöfartsverket har plottat koordinaterna där de tre markeringspinnarna sitter vid den södra odlingen i Linjevikens två områden. Jämför med bilden på koordinaterna i tillståndet från Länsstyrelsen.

– Markeringspinnarna satt nära kassarna förra året, men nu är det alltså svårt att passera mellan markeringspinnarna och land vid Gärdnäs, man är i princip tvingad att köra innanför bojarna för att ta sig förbi. Det är bara en tidsfråga innan det händer en olycka.

Tamparna som flyter i sjön, som Håkan nämnde, menar Oscar kan vara förenat med livsfara.

– Får man in ett sånt rep går motorn sönder, och har man lite högre fart kan det bli personskador, det blir tvärnit och då flyger man, säger Oscar.

I Länsstyrelsens beslut för tillståndet för fiskodlingen i Gärdnäs från 2015 finns fyra hörnkoordinater angivna. Inom dessa måste fiskodlingen hålla sig, koordinaterna ska markeras så att båtar inte kör innanför området. Vid Linjevikens kassar finns bara tre markeringspinnar på den södra sidan om odlingen, det ska egentligen finnas fyra, en på varje hörn. På den norra sidan ligger kassarna omarkerade, inga bojar eller pinnar som markerar gränsen. Inga av koordinaterna i beslutet stämmer överens med koordinaterna där de tre markeringspinnarna sitter idag. Den som står närmast land står på cirka två meters djup. Iivari Valli, vd för Vattudalens Fisk AB menar att det är svårt att hinna kontrollera allt.

– Vi har vissa pinnar som markerar vårt område för att båtar ska förstå hur de ska köra. Vissa fiskebåtar vill vara så nära odlingarna som möjligt. På våren när isen lossnar kan de ha förflyttat sig utan att vi har märkt det. Vi flyttar inte på dem, menar Iivari och tillägger:

– Många gånger är det enklare om folk som är missnöjda pratar direkt med oss, så vet vi hur de vill ha det. Det blir inte bättre av att de kontaktar media som sen kontaktar oss. Man kan också klaga till kommunen som har tillsyn och som kontaktar oss så att vi kan göra åtgärder.

Om de flytande tamparna säger Iivari att folk kan kontakta företaget direkt.

– Det är inte alltid vi själva märker att någon lina har lossnat. Det kanske har blåst och den flyter i väg någonstans. Det är bättre att folk pratar med oss direkt så blir det fort fixat. Vi försöker inte ställa till med besvär för folk, säger Iivari.

Iivari menar att det på grund av dåligt väder inte alltid går att åtgärda felen omedelbart.

Gällande den helt saknade markeringspinnen säger Iivari:

– Man ska ha fyra, men jag tror att det ena ankaret har lossnat.

Vattudalens Fisk AB ansökte om fortsatt tillstånd samt utökning av odlingen vid Äspnäs, det sistnämnda gav Mark- och miljödomstolen avslag på. Nu har både företaget, som vill utöka odlingen, samt Länsstyrelsen, som inte vill att tillståndet förlängs, överklagat domen. Inom en månad ska alla argument till båda överklaganden ha inkommit.

Hörnkoordinaterna på fiskodlingens område i Linjeviken i Länsstyrelsens beslut från 2005. Jämför med bilden på koordinaterna där markeringspinnarna står idag, som dessutom bara är tre stycken och på kassarnas södra sida. Den norra sidan är helt omarkerad för förbipasserande båtar.
Hörnkoordinaterna på fiskodlingens område i Linjeviken i Länsstyrelsens beslut från 2005. Jämför med bilden på koordinaterna där markeringspinnarna står idag, som dessutom bara är tre stycken och på kassarnas södra sida. Den norra sidan är helt omarkerad för förbipasserande båtar.

Powered by Labrador CMS