En god ekonomi är ingenting värd om den är på bekostnad av god vård

 Det vilar ett enormt ansvar på C, M, L och MP att nu visa att de tagit personalens rop på hjälp angående de svåra arbetsförhållandena som råder på sjukhuset på allvar. Tiden då god ekonomi var den enda drivkraften för region Jämtland Härjedalen måste läggas bakom oss. Erfarenheterna har visat oss att något annat krävs. En region där personalen blir hörd och har bra arbetsvillkor är vägen att gå för att vi ska kunna följa hälso- och sjukvårdslagen och erbjuda god och jämlik vård till alla länets medborgare.

Om vi nu ändå ska tala om ekonomi och kostnader så bör vi prata om hur dyrt det har blivit att försämra arbetsvillkoren för personalen. Många är de som valt att byta jobb så att vi i stället behövt ta in dyr hyrpersonal. Det skapar en situation där man ofta behöver skola in ny personal. Det är slitsamt för våra anställda och innebär en ökad risk för vårdskador för våra patienter. Därför är egen personal en garant för kontinuitet och kvalitet, och det till en lägre kostnad.

Vi bör också prata om den enorma kostnad som kommer i och med den ökande vårdskulden. Självfallet har 2020 och 2021 varit ovanliga år med en pandemi som påverkat vården, men försämrade arbetsvillkor har knappast hjälpt situationen. Kostnaden vi drabbas av i och med vårdskulden är inte bara rent ekonomisk. Kostnaden i mänskligt lidande och smärta kan man inte sätta någon prislapp på.

Den största kostnaden som det nuvarande styret dragit på sig torde dock vara att de förbrukat en stor del av personalens förtroendekapital. Våren och försommarens debatt har tydligt visat att personalen har fått nog av hur de behandlas. Alla från undersköterskor, överläkare, läkarsekreterare till städpersonal har uttryckt sin frustration och vanmakt över dåliga arbetsvillkor. Bristen på lyhördhet från styrande politiker har varit anmärkningsvärd.

Hur ska det nuvarande styret bygga upp förtroendekapitalet igen? Finns det någon plan för hur man ska få tillbaka personal som valt att säga upp sig? Nöjer man sig med att ta in dyr hyrpersonal vid behov? Är det rent av så att man vill skapa ett behov och att en privatiserad vård där hyrpersonal är målet? 

Det har skett en del återrekryteringar där man lockat med förmåner och förbättrade avtal. Det trots att man använt likvärdigheten som argument till varför tidigare avtal togs bort. Hur kan de blågröna då försvara de försämringar som tidigare gjordes? De blågröna partierna slår sig redan för bröstet då det väntade resultatet för året beräknas bli 130 miljoner. Då är inte den icke utförda vården inräknad och vi vet att vårdskulden kommer att kosta mer än vad regionen har ekonomi till för att lösa. Vi måste komma ihåg att allt inte är pengar och budgetdebatten om personella resurser och mänskligt lidande är lika viktig att ta som den om rena pengar.

En god ekonomi är alltid värd att sträva efter. Men en god ekonomi är ingenting värd, om den är på bekostnad av god vård.  

Elin Hoffner Gruppledare Vänsterpartiets regiongrupp