LEDARE
El eller inte - eller jättedyr el
Och fakta är alltid bra i stället för bara påståenden.
I papperstidningen 23 december ställde jag i min ledare den berättigade frågan om hur vi ska klara omställningen till ett fossilfritt samhälle.
Ett samhälle där vi enligt alla prognoser kommer att använda dubbelt så mycket el inom några få år.
Själva frågeställningen var hur vi ska öka elproduktionen när våra politiker pekar ut vindkraft som den huvudsakliga källan till ny produktion, samtidigt som man på många håll säger nej till vindkraft i närområdet.
Det utlöste direkt reaktioner. Bara att nämna vindkraft är tydligen att trampa snett enligt många. Och någon debatt i frågan ska det tydligen inte vara?
Jag fick ett antal inlägg i min mejl. När jag begärde adress och kontaktuppgifter hörde jag aldrig av de som skickat mer.
Kvar blev insändaren från Madeleine Staaf Kura som anger sig stockholmsbaserad men som bor i Istanbul och som generationer tillbaka uppger sig härstamma från Ragunda.
Hon kan närmast beskrivas som en antivindkraftaktivist, som är mycket verksam på sociala medier och Internet.
Jag ska bemöta några av påståendena hon gör i sin insändare.
Att oroa sig över minskningen av fastighetsvärden visar på total okunskap om hur det ser ut i länet!
I många delar av Jämtland inte minst i Ragunda, Bräcke och Strömsund ligger fastighetspriserna i botten. Det är för övrigt ofta i de delar där det finns planer på vindkraft.
Jag tar ett exempel, detta har skett i området kring de vindkraftparker som ligger vid gränsen mellan Sollefteå, Strömsund och Ragunda.
Befolkningsökning sker i Lungsjöbygden i Ramsele, dvs i de byar som ligger närmast Statkrafts vindkraftparker Björkhöjden och Ögonfägnaden i Sollefteå kommun:
Lungsjöbygden (Lungsjön, Rensjön, Myrdalen, Västvattnet, Terrsjö och Hocksjön)
2019: 58 fastboende
2020: 80 fastboende
En ökning tack vare inflyttning av 22 personer till fastigheter som tidigare stått tomma eller fritidshus som nu används för fast boende. Inga födda, döda eller utflyttade under året varför inflyttningen ger en positiv befolkningsutveckling. Inför 2021 har två fastigheter sålts med planerad inflyttning av fyra personer våren 2021.
I Strömsunds kommun och dess gränstrakter kommer det att finnas 308 vindkraftverk när Åskälens vindkraftpark är färdigbyggd.
För att sköta om dessa anläggningar krävs ca 115 årsanställningar per år inklusive kringeffekter varav ca 60 vindkrafttekniker. Vindkrafttekniker är lokalanställda. Platskontor finns bland annat i Åskälen utanför Hammerdal och Björkhöjden vid gränsen till Sollefteå kommun.
Det finns en missuppfattning att vindkraften i dag inte betalar några ”obalanskostnader”. I elnätet. Jag citerar professor Lennart Söder KTH i Expressen.
Vindkraft får lägre betalt per kilowattimme än t ex kärnkraft eftersom priset kan bli lägre vid mycket vindkraft. Detta kallas ”profilkostnad” eller ”värdefaktor”.
Vindkraften kan inte ge perfekta prognoser, och denna ”obalans” kostar extra, bland annat på grund av en av Svenska Kraftnät nyligen införd ”obalansavgift”.
Vindkraften betalar en elnätsavgift som i praktiken blir högre än för många andra kraftslag på grund av lägre utnyttjande av elnätet.
I elnätsavgiften ingår att vindkraften betalar för de förluster som man orsakar i elnätet.
Precis som annan produktion betalar vindkraften dessutom en ”Avgift för balanskraft och reglerkraft”.
Allt detta känner vindkraftsinvesterarna till. Och ändå satsar de. Det kan nämnas att om man utgår från en rapport från IEA från våren 2021, ”Net Zero by 2050” så kostar 150 TWh ny kärnkraft i Europa (ca 1 kr/kWh) ca 90 miljarder kr mer, per år, än 150 TWh ny vindkraft (ca 40 öre/kWh). Detta med 2030 års prisuppskattning. Ja det behövs, t ex, mer ledningar och mer balansering med vindkraft än med kärnkraft. Men 90 miljarder kronor, per år, är en mycket god marginal som kan användas till detta.
Så långt en forskare på KTH.
Sedan kan vi lyfta blicken och se oss om i Europa. Tyskland, Europas ekonomiska motor stänger sina kärnkraftverk i år. Den stora satsningen sker på vindkraft och solel. Det i ett av Europas mer tätbefolkade länder med 237 innevånare per kvadratkilometer.
Sverige har 25,5 innevånare per kvadratkilometer och Ragunda 2,08!
När det gäller det faktum att en majoritet av svensk vindkraft ägs av utländska pensions och investeringsfonder är det väl en fråga att ställa till ledningarna för de svenska AP fonderna?
Varför investerar man våra pensionspengar i utländska gas och oljebolag och i vapenindustri men inte i svensk vindkraft?
Hur kan det komma sig att utländska pensionsbolag gör bedömningar som tydligen inte svenska fonder gör?
Fakta är att vi inom några år beräknas fördubbla vår elförbrukning.
Hur löser vi det?
