Ekonomipriset undergräver Vetenskapsakademins förtroende

När man tittar på argumenten varför årets pristagare skall belönas blir man förskräckt.

I Vetenskap på djupet i P1 säger professor Alf Hornborg i avsnittet Är ekonomi en vetenskap att: ”Nationalekonomins roll är att ge vetenskaplig legitimitet åt kapitalackumulation”. Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2022” är ett mycket tydligt exempel på det.

När man tittar på argumenten varför årets pristagare skall belönas blir man förskräckt. Det är snart femtio år gamla artiklar om varför staten till vilket pris som helst alltid måste rädda banker. De som utsett pristagarna verkar ha sovit de senaste decennierna. De vill få oss att tro att en bank endast är en mellanhand mellan sparare och låntagare. Men det stämmer inte!

Komikern och programledaren Kodjo Akolor ville för några år sedan åka ner och se var EU hade alla pengar som de skulle dela ut. Han var ackrediterad och satt bland alla andra journalister. Då frågade han en fransk kvinnlig journalist om hon visste var de hade alla pengarna.

Men det visste hon inte och det kan man inte fråga om. Kodjo tog ändå mod till sig och ställde frågan: ”Alla dessa pengar som ni ska dela ut i bidrag till alla länder var har ni dom innan ni delar ut dom? Det blev alldeles tyst en lång stund tills han fick motfrågan: Vad menar du? Sedan utspann sig ett meningsutbyte där EU-ministern till sist måste tillstå att dom inte hade några pengar utan att dom tryckte på några dataknappar när de skulle föra över pengarna!!

Vi vet att ca 98 % av den penningmängd som cirkulerar skapas av affärsbankerna. Bank of England förklarar tydligt hur det fungerar på sin hemsida: Om detta får våra ekonomistuderanden inte veta något. Kungliga vetenskapsakademin visar i sitt val av pristagare ingen kunskap om fenomenet att det är nästan endast affärsbanker som skapar vår valuta genom ett enkelt tryck på datorn när någon vill låna pengar. Detta innebär också att det blir bankerna som avgör till vad våra pengar skall användas.

Främst används de på finansmarknader och marknader för befintliga bostäder och fastigheter, snarare än till den ”reala” eller produktiva delen av ekonomin. Detta leder till skenande bostads- och markpriser som i sin tur innebär att våra ungdomar inte får möjlighet att skaffa sig en första bostad då tillgångsinflationen varit så enorm i förhållande till vår konsumtionsinflation.

Pristagarna tycker sig ha sett redan i 30-talskrisen att om staten räddar bankerna skulle kriserna mildras eller undvikas. Ekonomipriskommitténs ordförande Tore Ellingsen påstår att pristagarnas insikter ger oss bättre möjligheter att i framtiden undvika såväl allvarliga kriser som kostsamma räddningsaktioner.

Men tvärtom är det pristagarnas forskning som visar att dagens system inte undviker allvarliga kriser utan legitimerar en ordning där staten påtar sig bankernas risker.

Affärsbankerna kan göra hur dåliga affärer som helst utan att ”behöva gå i putten”. Ju mer de lånar ut, ju mer risk de tar, desto fetare blir ägarnas plånböcker. Skulle det bli alldeles galet så är staten där och räddar dom.

Nu har vi ett antal andra finansinstitut som lånar ut pengar men inte har rätten att skapa egna och som det aldrig varit fråga om att staten skulle gå in och rädda ifall de skulle göra dåliga affärer. Borde inte affärsbankerna lyda under samma betingelser?

För första gången sedan 1883 är frågan om vem som ska äga rätten att skapa pengar på politikernas bord. Det pågår en utredning som heter: Statens roll på betalningsmarknaden. Den ska lämna sitt slutbetänkande inom det närmaste halvåret, vilket förhoppningsvis innebär att Sverige kan få en e-krona.

Med e-kronan blir vi inte längre beroende av bankerna. Betalningar kan fortsätta fungera även om en bank går i konkurs. Bankerna skulle få leva på egna meriter och jag som sparare fick bestämma om jag skulle vilja låna ut mina pengar till en bank eller förvara dem på ett e-kronakonto.

Återtar vi kontrollen från bankerna över hur pengar skapas kan vi organisera pengaskapandet på ett hållbart, rättvist och demokratiskt sätt.

Här är årets ekonomipris ett stort bakslag!

Sören Monvall

Revisor i Positiva Pengar

Powered by Labrador CMS