Digitalisering ger ett rundare Sverige

Frågan om nedläggningar av byskolor och koncentration till stora centrala anläggningar har, under efterkrigstiden, varit en återkommande realitet. Nu kan vi förmärka en uppbromsning av strömmen mot storstäderna och en tendens till större benägenhet att vilja lämna tätorten till förmån för ett boende närmare naturen. Mot bakgrund av denna glädjande utveckling, är det med både besvikelse och förvåning jag följt den senaste tidens debatt i länets kommuner.

Tjänstemännens redovisning av befolkningsprognoserna tycks fortfarande vara av avgörande betydelse när skolbesluten tas. Det rör sig med andra ord om samma defaitistiska handlingssätt, som, under lång tid, varit förhärskande i landsbygdspolitiken. Jag blir minst sagt bedrövad när jag märker att våra förtroendevalda i de kommunala församlingarna lever kvar i föreställningen att man som ledamot i kommunala organ, endast har att administrera aktuella frågor utifrån givna förutsättningar rörande befolkningssituationen just nu och några år framåt. Denna politik har prövats i det här landet ända sedan industrisamhällets intåg. Det har bara lett till ytterligare utarmning av landsbygden.

Nu ser vi glädjande tecken på att utvecklingen håller på att ta en annan riktning. Då behöver vi mer än någonsin förtroendevalda i våra kommuner som förstår sin uppgift. Tyvärr har den senaste tidens hantering av framtidens skola i vårt län inte gett några tecken på att kommunpolitikerna påverkats av de nya tankarna. Vad som behövs är kraftfulla insatser i syfte att locka människor, särskilt unga med barn, till ett boende utanför storstäderna och gärna till Jämtland och Härjedalen.  ”Projekt Kaxås” är ett föredömligt exempel på vad enskilda bygder kan uträtta. Jag har många gånger framhållit hur viktigt humankapitalet är för en bygds fortlevnad. 

För att förverkliga idéerna behövs dock också ekonomiska resurser.   Nu råkar det inte finnas en Dan Olofsson i varje by. När goda ideer och förslag presenteras är det därför mycket viktigt att samhället och i synnerhet den egna kommunen är beredd att på olika sätt hjälpa till, inte minst med ekonomiska stöd. Min egen erfarenhet från många års ideellt arbete i min hembygd, kan intyga att sådana insatser inte är någon självklarhet. Vi vet alla hur viktig skolan är för en bygds överlevnad och utveckling. Det är också viktigt att staten tar ett stort ansvar för våra barns utbildning. Jag hoppas därför att den nytillsatta utredningen leder fram till en återgång till ett statligt huvudmannaskap. 

Låt oss nu ta vara på de positiva strömningarna. Det gör vi bäst genom att förhindra ytterligare skolnedläggningar. Vi bör ta vara på den digitala teknikens möjligheter. Jag tror att distansundervisning kan bli en stark komponent för övergång till mindre och kvalitétsmässigt bättre skolor. kortare skolvägar och billigare skolskjutsar blir en pluseffekt, samtidigt som utrymme skapas för höjda lärarlöner och tätare bemanning på klassrumsgolvet. Du som är förtroendevald kommunmedborgare i Jämtland och Härjedalen- Missa inte denna chans till en bättre skola och ett rundare Sverige!  

Kurt Folkesson 

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på email
Dela på print
  • Annonser