Digitalisering ger ett rundare Sverige
Frågan om nedläggningar av byskolor och koncentration till stora centrala anläggningar har, under efterkrigstiden, varit en återkommande realitet. Nu kan vi förmärka en uppbromsning av strömmen mot storstäderna och en tendens till större benägenhet att vilja lämna tätorten till förmån för ett boende närmare naturen. Mot bakgrund av denna glädjande utveckling, är det med både besvikelse och förvåning jag följt den senaste tidens debatt i länets kommuner.
Tjänstemännens redovisning av befolkningsprognoserna tycks fortfarande vara av avgörande betydelse när skolbesluten tas. Det rör sig med andra ord om samma defaitistiska handlingssätt, som, under lång tid, varit förhärskande i landsbygdspolitiken. Jag blir minst sagt bedrövad när jag märker att våra förtroendevalda i de kommunala församlingarna lever kvar i föreställningen att man som ledamot i kommunala organ, endast har att administrera aktuella frågor utifrån givna förutsättningar rörande befolkningssituationen just nu och några år framåt. Denna politik har prövats i det här landet ända sedan industrisamhällets intåg. Det har bara lett till ytterligare utarmning av landsbygden.
