Det var bättre förr – på de flesta sätt

Vem har visioner om att bygga framtidens samhälle

Nu ska jag ägna denna ledare åt att titta bakåt i tiden.

Själv född i slutet på 50-talet kan jag konstatera att den tid jag levt antagligen var den bästa tiden vi människor någonsin upplevt.

Tyvärr på bekostnad av våra barn och barnbarns framtid.

För den tillväxt och det byggande av samhället som skett de senaste 60 åren hade aldrig kunnat genomföras utan att förstöra miljön på det sätt vi faktiskt har gjort.

Det var då man kunde gå i skogen utan att hamna i stora buskage av brännnässlor.

De fanns bara bakom ladugårdar. Idag är kvävenedfallet så stort även i fjällnära skog att växten lever och frodas lite överallt.

Fjälltjärnar hade kristallklart vatten och var inte som nu gröna av algblomning.

Bäckarna hade även de kristallklart vatten och var fulla av små bäcköringar.

Inte som idag slemmiga gröna algdiken med någon enstaka fisk.

Vintrarna var riktiga vintrar med snö och kyla där man hade vinterväg från mitten av november till slutet av mars.

När hade vi senast en vintermånad med -20 eller kallare hela månaden?

Nu sådär fem i tolv börjar vi att vidta åtgärder.

Frågan är om det räcker och om vi hinner?

Vi växte upp i ett samhälle där klyftorna minskade och alla kunde göra en klassresa uppåt.

Förra veckan kom nyheten att 19 procent av svenskarna riskerar att hamna i fattigdom eller social utestängning.

Andelen fattiga i Sverige enligt EU:s definition den högsta i landet sedan 2004.

Sverige är också ett av få länder i Europa där risken att hamna i fattigdom ökar!

Med andra ord, klassresan går nu åt fel håll i vårt land.

Sverige ligger under EU-genomsnittet mellan Ungern och Polen, enligt siffror från Eurostat.

Så här definieras fattigdomen.

Allvarlig materiell fattigdom

Brister i materiell standard, mäts genom att undersöka om personer har möjlighet att betala oförutsedda utgifter, har råd med en veckas semester per år, har råd med en måltid med kött, kyckling eller fisk varannan dag, har till­räcklig uppvärmning av bostaden, har kapitalvaror som tvättmaskin, färg‑TV, telefon eller bil samt kan betala skulder (hypotekslån eller hyra, räkningar, avbetalningsköp eller återbetalning av lån).

Vi befinner oss i en brytningsgräns där mycket går fel och vi ser försämringar för stora grupper i vårt land.

Något som förövrigt syns väldigt lite i den politiska debatten.

Vilket inte är förvånande, vi har en ny generation politiker som bygger sina politiska karriärer på snabba populistiska utspel i medier och på sociala nätverk med snabba belöningar i väljaropinion.

Det är något som vårt samhälle inte behöver. Vi behöver politiker med visioner och vilja att bygga vårt land på lång sikt.  Att bygga framtidens samhälle där alla får chansen att utvecklas och skapa ett bra liv.

När får vi det igen?

Ralph Rentzsch

Ralph Rentzsch

Chefredaktör och ansvarig utgivare: ralph.rentzsch@jamtlandstidning.se
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på email
Dela på print
  • Annonser